Annons:
Etikett05-barn-6-12-år
Läst 12201 ggr
linneablomman02
2009-01-13 11:09

Hon somnar inte själv!

Hej. Skriver med anledning till att nattnings-proceduren hemma börjar bli ohållbar och jag är frustrerad om kvällarna. Min dotter är 6 år och tyvär har jag skämt bort henne med att först fått ligga inne hos mig i 4 år och jag har legat hos henne tills hon somnat…kliat henne på ryggen o.s.v. Tyckte ju det var mysigt att ha min lilla hos mig och tänkte inte på "framtiden" då. Sedan började jag natta henne i sin säng och legat hos henne … kliat henne tills hon somnat vilket kan ta allt mellan 15min - 3 timmar oavsett om vi lägger oss kl 19 eller 22 som exempel. Det kan ta tid även om hon är jättetrött då hon kämpar emot sömnen. Nu har jag ett bra tag försökt få henne att somna själv men det är hopplöst. Klockan tickar och tillslut får jag lägga mig där ändå för att vi ska kunna orka upp dagen efter och för att jag ska få lite kvälls-ro. Hon fick en ny säng… en loftsäng och villkoret var att hon skulle somna själv men det hjälpte inte. Nu införde vi veckopeng-schema med olika moment bl.a 2:-/kväll hon somnar själv men det funkar ändå inte. Hon får ha lampa tänd, öppen dörr, svag musik på, och på helgerna kan hon få somna till en film ibland… jag läser bok och kliar på ryggen lite…säger god natt och går ut. Men hon är snart törstig, kissnödig, mörkrädd, har ont någonstans, hör ljud, måste berätta "viktiga" saker eller skrämmer upp sig själv på något vis. Det bor monster under sängen förstår ni…. hehe.

Hon ropar på mig, kommer ut eller knackar efter mig i väggen ca var 10:e minut och tiden tickar. Jag har nu försökt tala om att jag kommer in till henne då och då och att hon får vänta tills jag kommer med att tala om saker och det funkar ganska bra men hon somnar ju inte utan ligger och grejar med saker och ting och väntar på mig.

Vi går upp klockan 06.00 varje morgon och då är hon sååå trött, svårväckt och o-utvilad. Märks tydligt på hennes morgonhumör och även när vi kommer hem från fritids kl 16 att hon är trött och gnällig…. men hyperaktiv. Och somnar ändå inte tidigare.

Om jag lägger henne klockan 19 somnar hon oftast inte förrän kl 21-22 efter MÅÅNGA turer in till henne och oftast blir man sur och grinig på henne och det är ju inte kul att somna som ovänner….och alldeles för sent. Lägger jag henne kl 20-21 kan hon kämpa till klockan  23-00. Tidigare än 19 kan jag ju inte lägga henne för då får vi ju ingen tid tillsammans. Vet ju att det går fortare om jag ligger där så oftast slutar det så för hus-fridens skull. Ett knep? Ett tips?? Ett sätt som kan funka??

Annons:
AnnaLundin
2009-01-13 13:46
#1

Jag har inte själv några såna problem, så kanske är mitt råd uppåt väggarna. Men alldeles spontant tror jag att lösningen är att du måste sätta hårt mot hårt och helt enkelt mer eller mindre tvinga henne somna själv ett antal nätter. Förklara för henne innan du inleder hårt-mot-hårt-perioden att nu är det slut med att du kommer in till henne. Sen försöka hålla dig iskall när hon ropar efter dig (inte särskilt lätt, jag vet…) och tala om att "nej, nu är det sovdags, godnatt och sov gott".

Det är kanske så att hon inte har hittat sitt eget sätt att komma till ro utan att du finns hos henne och hon kommer ju inte hitta sitt sätt så länge du kommer till henne. Därför är min tro att du får ta en period av konflikter och ett ännu tröttare barn, tills hon förstått att du menar allvar och hittar sin egen väg att somna. (kanske läge för en semestervecka i samband med detta…)

Det är en hård och kall väg att gå och det är aldrig kul att göra, men ibland är man tvungen att göra även de tråkiga varianterna.

Hoppas du hittar en lösning som fungerar!

Jennifersthlm
2009-01-13 17:36
#2

håller med 1#

Sätt hårt mot hårt, är hon 6 år så kan man oxå prata med henna och förklara att nu är det nog.

Och visst kommer det bli jobbigt, skuldkänslor mm, men du måste komma ihåg att detta gör du för hannes skull och din.

Lycka till!!

Kimpa
2009-01-13 17:54
#3

Som #1 säger. Sätt hårt mot hårt. Det kanske räcker med några dagar och skuldkänslor. Men det är det värt när allt flyter på sedan.

mammiz
2009-01-13 20:10
#4

Hej! Har haft det precis som du… Jag började med en sorts avvänjning, började med att berätta hur vi skulle göra varje kväll, tex. 10 minuter läser jag för dig och så kommer jag ligga här en halvtimme, sen går jag ut här ifrån för då är klockan så mycket så då måste jag göra mig i ordning för natten, osv varje kväll lika dant. Men jag kortade ner tiden, det tog sin lilla tid men jag lovar det var det värt. Nu är det bara läsningen och sen godnatt! Jag säger alltid oxå att jag kommer och  tittar till dig innan jag går och lägger mig.Glad

linneablomman02
2009-01-14 10:46
#5

Tack för tipsen…. förstår också att jag måste sätta hårt emot hårt fast det är lättare sagt än gjort … igår sprang hon upp till oss 5 gånger och ropade på mig ett tiotal gånger. Jag förklarade för henne att det var sovdags, stoppade om henne oh sa godnatt varje gång och försökte hålla tålamodet i balans och inte bli för uprörd. För om det blir bråk och tjafs och tårar blir det ju tio resor värre. Jag sa till henne att jag kommer in var 10:e minut och vill hon något viktigt får hon vänta tills jag kommer. Tillslut var klockan 23.20 och nattningsproceduren hade nu tagit drygt 4 timmar… å jag behövde själv komma i säng. Så jag la mig där IGEN och hon somnade på 5 minuter. Annars hade det säkert tagit ett par timmar till.

På helgerna och lediga dagar när vi inte ska upp tidigt vore det ju  lättare…men då är hennes halvsyskon ofta här och då har hon ju ändå sällskap i rummet och de somnar själva även om det ofta blir mycket sent efter allt fnitter.

Ikväll ska jag vara stenhård, vi ska till badhuset och jag ska försöka trötta ut henne lite extra :)

Tack för tipsen…gärna fler??

Jennifersthlm
2009-01-14 14:37
#6

om du säger en sak så måste!!!! du stå fast vid det, hon är inte dum, om du ger med dig en gång, så kanske om hon tjatar så ger du med dig igen, måste vara konsekvent.. och om du kommer in var 10 minut så är det nog för ofta, hon hinner säkert nästan somna och sen hör hon dig och vaknar till, säg andra saker du ska göra ex duscha, fotbad, mm som tar längre tid. kanske 1 gg halvtimmen…

Annons:
linneablomman02
2009-01-14 15:23
#7

Jag är väldigt konsekvent i det mesta vad gäller uppfostring och regler här hemma men jag vet att jag varit för vek i detta avseende, pga att jag själv inte är någon kvällsmänniska och inte orkar vänta ut henne… jag blir istället till slut arg och frustrerad och kvällen slutar i ett mamma-dotter-gräl istället och allting blir tio gånger jobbigare. Felet ligger nog i att jag skämt bort henne från början och inte ändrat på det i tid. Å jo jag går absolut inte in var tionde minut …. hon har inget tidsbegrepp ännu och inte heller klocka på rummet, brukar oftast bli runt 15-30 minuter innan jag går in till henne. Detta för att hon ska känna sig trygg i att veta att jag kommer in till henne snart och att hon även ska slippa ropa på mig. Hon är extremt envis, viljestark, trotsig och manipulativ och detta känner jag ju så klart till men hon känner sig ensam, rädd och övergiven ensam i sitt rum på kvällen och försöker få en bra förklaring på varför Mamma o Pappa får sova i samma rum i samma säng….att vi är stora och hon liten och mörkrädd. Att pappa kunde ha eget rum o.s.v. Lätt att förklara men svårt för en envis sexåring att förstå.

Ska kämpa ikväll *ler*

AnnaLundin
2009-01-14 15:34
#8

Håller med #6 - har du sagt att du inte ska lägga dig där så MÅSTE du driva igenom det också. Dottern måste veta att du menar det du har sagt, även om det tar till halv tre på natten innan hon somnar självmant.

Är hon mörkrädd? Har hon någon nattlampa?
Min make, som själv inte kan sova om det finns så lite som en gnutta ljus i rummet, envisades med att tro att det var likadant för barnen så en svart rullgardin inköptes och alla lampor fimpades - tills sonen fick honom att inse att han inte ville ha det så mörkt. Så han har en lampa tänd hela natten som ger ett dämpat ljus, bara så att det inte är kolsvart i rummet. Och hoppsan var mycket lättare det var att få honom att somna… (och maken överbevisad)

Du har nog rätt i att det är pga att du inte ändrat på beteendet i tid som du har detta problem just nu. Men är det inte lite överdrivet att kalla henne för envis, trotsig och manipulativ? Det är nog snarare så att hon har upptäckt att hon just på detta sätt får sin vilja igenom… Dax för mamma att sätta ner foten ordentligt, tror jag… Flört Det kommer du tjäna på i framtiden.

linneablomman02
2009-01-14 16:10
#9

Hehe… jo det är såklart inte hennes fel att hon har svårt att somna själv. Absolut aldrig påstått men envis, trotsig och manipulativ det är hon visst min lilla docka Glad

Jo jag vet att det är dags att sätta ner foten ordentligt och det är det jag försöker med nu annars hade jag inte ens startat den här tråden ju…..

Hon har lampa tänd både i rummet och utanför rummet, hon får som jag skrev tidigare ha lite musik på i sitt rum…och film på helgerna.

Det händer faktiskt någon gång i veckan att hon somnar helt själv och då blir hon jättestolt och jag också såklart. Hon får beröm och göra ett kryss på veckopeng-schemat och hon lovar att fortsätta somna själv men tyvär har det aldrig blivit så. Och jag kan verkligen inte låta henne vara vaken till sent på nätterna då det drabbar både hennes skoldag, mitt jobb samt störda grannar i en lyhörd lägenhet.

Men men…som sagt. Jag ska göra mitt bästa.

*ler*

Kimpa
2009-01-14 21:01
#10

Mitt ena barn kunde ibland gå upp ur sängen om jag satt framför tv:n, var på övervåningen el dyl.
Men om jag däremot höll på med saker i köket, som angränsar till hans rum, så låg han kvar i sin säng iom att han hörde mig hela tiden. Behövde inte gå in till honom heller, då han inte kände sig "ensam", utan somnade ganska fort.

När din dotter påkallar uppmärksamhet, börja inte prata med henne, för det är det hon vill. "God natt" är det enda du behöver säga i så fall.
Går hon upp, lägg henne och säg god natt. Efter ett par gånger, lägg henne och säg ingenting.

Fungerade jättebra på min grabb när han skulle lära sig sova i eget rum.

linneablomman02
2009-01-22 15:30
#11

Nu har jag varit stenhård och hon har faktiskt somnat själv fyra kvällar i rad… hon har fått ha på film i sitt rum visserligen men då har jag valt film (villkoret) och självklart valt sådana filmer som hon inte är så förtjust i eller en film hon sett tusen gånger… hon har inte ropat massor på mig utan kanske "testat" ett par gånger/kväll men sedan somnat ganska snabbt… å hon har somnat i rimlig tid faktiskt (20-21.00) Det har varit riktigt riktigt skönt och jag hoppas att det inte är en tillfällighet utan att det fortsätter flyta på så här smidigt hädanefter. Håller tummarna stenhårt…..

sandra1977
2009-01-22 16:11
#12

härligt!! hejja dig starkt gjort!!Glad

linneablomman02
2009-01-22 16:35
#13

Flört

Annons:
skuggspel
2009-01-22 22:44
#14

Bra jobbat!!Glad

Jennifersthlm
2009-01-28 19:15
#15

Hur går det?? Fortfarande bra hoppas jag =)

linneablomman02
2009-01-30 11:22
#16

Jo då hon har somnat själv hittils med undantag för en feber-kväll! Riktigt skönt…. ibland somnar hon på en kvart å ibland tar det ett par timmar men hon vet vad som gäller….. dock måste en film vara på i rummet men det spelar ju ingen roll. Hon somnar ju. Kram Glad mamma!!

Mads
2009-01-30 13:21
#17

Bra jobbat Linneablomman02 !!!!!

Härligt att hon nu kan somna själv och har lärt sig känna sig trygg med det.

Kram från en mamma till en annan

Amor Vincit Omnia

Upp till toppen
Annons: