01 - Allmänt om barn

Kluven i syskonfrågan

2009-02-22 03:00 #0 av: Telefonkontakt

Jag tänker väldigt mycket på det här med om min lilla tjej ska få syskon eller inte.. Jag vill inte ha fler barn, men jag vill att min dotter ska ha ett syskon, så de har varandra.

Om jag ska ha ett till barn så vill jag ha de tätt, max 2 år mellan. Men nu till hösten så ska jag och min man börja plugga och för min del så kommer det att ta ca 3-4 år. Vill inte behöva pausa mina studier för att vara föräldraledig.. Men jag vill ju ha barnen tätt!


Som jag nämde innan så vill jag bara ha 1 barn. Men omgivningen, framförallt min mamma säger att det är elakt att bara skaffa ett barn och inte ens förska skaffa syskon, det blir så ensamt.
Är det rätt att skaffa ett andra barn, fast man känner att man inte vill ha fler barn, bara för att det fröstabarnet inte ska vara ensamt?

Känns också lite "onödigt" att skaffa ett andra barn som det blir över 5års åldersskillnad om lusten till ett nästa inte finns.

Vad tycker ni?

Anmäl
2009-02-22 08:17 #1 av: Believer

Min pappa växte upp som ensamt barn och han har då inte lidit av det =) Fick all uppmärksamhet av sina föräldrar och så hade han massa kompisar. Har frågat honom om detta, om han hade velat ha ett syskon, och han har svarat nej. Han har ju vart van att vara ensamt barn så det har varit naturligt för honom.

Om du inte vill ha fler barn så tycker jag absolut inte du ska skaffa fler. Då blir ju det barnet "oönskat" eller hur man ska uttrycka det, och det tycker jag är helt fel.

Men kansk ändrar du dig i framtiden? Avvakta och se, det du känner nu kanske du inte alls känner om ett år, då kanske du verkligen vill ha fler barn =)

Anmäl
2009-02-22 09:26 #2 av: AnnaLundin

Vad ANDRA anser om ensambarn vs syskon ska du försöka låta bli att lyssna på, det är DU som är mamma i det här fallet och dina känslor och åsikter som är viktiga.

Jag ska inte ens försöka råda dig på syskonfronten, för jag har ju först varit HELT emot att skaffa barn alls, när jag var yngre. Sen när jag väl ville ha barn så blev känslan att "jag vill ha så många som möjligt!!"... Dvs tvärt emot dig... (jag väntar mitt fjärde nu, sen sätter min ålder och trötta kropp stopp för fler)

Vad gäller det rent praktiska, studierna, så kan det ju vara så att Ni kan lösa det rent praktiskt så att du faktiskt KAN läsa under tiden som barnet är litet. OM det går att pussla med ditt och mannens scheman så att ni kan hjälpas åt att ha barnet plus att barnet (om det blir ett "enkelt" barn) skulle kunna vara med dig på vissa föreläsningar.

Jag känner till ett par där hon var nyutexad veterinär och ville JOBBA medan han var många år äldre än henne och tog pappaledig. Han var hemma med barnet och tog det med sig till hennes jobb för "tankning" några ggr/dag. Vill man så går det.

Hur du än gör - Lycka till!

Anmäl
2009-02-22 10:16 #3 av: JohannaMax

Precis som ovanstående skriver så är det ditt val!!! Du ska inte bry dig om vad andra tycker. Ett ensamt barn mår ju inte dåligt av det och det är inte elakt att bara ha ett barn!

 

Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink. glitter & glamour!

Anmäl
2009-02-22 11:33 #4 av: Jossan86

Jag växte i princip upp som ensam barn, mitt äldsta syskon är 10 år yngre än mig...

Jag har aldrig mått dåligt av det, snarae tvärtom, jag har fått all uppmärksamhet jämt, mina föräldrar har alltid haft tid för bara mig..

Jag som haft hästar och tävlat på ganska hög nivå har haft deras fokus och stöttande jämt...

Hade jag haft syskon med minde åldersskillnad hade de nog inte kunnat stötta mej så pass mycket då jag började rida, skjutsa till stall och träningar och runt hela sverige på tävlingar...

Sällskap får man ju av kompisar på dagis och i skolan, det är inget man "behöver" ha hemma...

Vill du inte ha fler barn ska du naturligtvis inte känna någon press att skaffa det bara för Elvas skull...

Anmäl
2009-02-22 11:54 #5 av: AusaBausa

Säger samma som Anna, det är bara du o din man som ska bestämma om du vill ha fler barn. Ensambarn klarar sig galant också!

Anmäl
2009-02-22 12:46 #6 av: silvery

precis, inget du behöver ha dåligt samvete för =) om du bara vill ha ett så räcker det! plus att du slipper syskonens avundsjuka, bråk, slagsmål etc

Anmäl
2009-02-22 14:34 #7 av: FerretCrow

Precis som tidigare skriver. det är du som bestämmer hur många barn du vill ha. och ett barn som inte har syskon far inte illa utav det. Den får mer tid från föräldrarna. Låt inte andra göra dina val för det mår du baar dåligt av tillslut. Stå på dig gumman

Sajtvärd för Worldofwarcraft.ifokus

Anmäl
2009-02-22 14:44 #8 av: lisette

vad jag kan tycka är jobbigt är alla som tjatar om "när får han en lillasyster då?"...

jag VILL inte ha ett barn till nu, jag vill vänta 2-3 år till. tycker att fyra år mellan är ganska bra, jag ser det på mina syskonbarn. de har jättemycket nytta av varandra och är bra vänner.

Anmäl
2009-02-22 15:25 #9 av: Susanne

För att bli och vara en lycklig människa ska man göra precis som man själv tycker.
Ta hand om DIG och det DU tycker är viktigt i livet annars slutar du som ett bittert gammalt surkart som tycker att alla andra har det sååå bra och att du fått all orättvisa på din lott i livet.

Susanne Glad

Anmäl
2009-02-22 15:32 #10 av: FerretCrow

#8 japp här blir det inte ett syskon till ännu heller. vill hellst vänta till anton är 4-5år gammal. vill lixom hinna lägga tid på honom och även vill man hinna ha lite tid själv innan allt startar igen.

Sajtvärd för Worldofwarcraft.ifokus

Anmäl
2009-02-22 18:46 #11 av: murderdolls

vill du bara ha ett barn så tycker jag inte att det låter som en bra idé att skaffa ett till bara för att andra tycker det :S

Anmäl
2009-02-22 19:09 #12 av: magma

#0: Snarare är det elakt att skaffa fler barn fastän man inte vill, snarare än att bara ha ett barn:)

Vänta du, tycker jag- när/om ni vill få fler barn så märker du det och då skaffar ni barn då, oavsett om det blir två, tre eller sju år mellan dem. Man skaffar ju inte barn nr två för att första barnet ska ha ett syskon, syskonbiten är ju enbart bonus enligt mig...

Anmäl
2009-02-22 19:39 #13 av: Kimpa

Tycker de flesta här ovan har sagt så bra saker, så jag vill bara skriva om mig själv, hur jag kände.

Likadant som Anna skrev, ville jag inte ha barn alls från början. Har hållt på med hästar i stort sett hela livet, köpte min första egan som 12-åring och sedan har antalet bara ökat.
Det var mitt intresse, inte barn.

När jag sedan fick mitt första barn och han dessutom var ett kolikbarn...Han sov aldrig mer än en kvart hit och dit förövrigt heller och var ofta trött och grinig, tänkte jag bara ; ALDRIG ett till barn!
1 år och 8månader senare kom min dotter!Jag kände att jag ville ge mitt första barn ett syskon så de kan leka med varandra och inte bara ha föräldrarna att leka med hemma.
Och innan de är så stora att de själva börjar leka med kompisar på fritiden, så har de varandra utan att man alltid måste " underhålla" dem.

Längre fram kommer min dotter förmodligen hänga med mig i stallet då hon ÄLSKAR hästar och grabben kommer vara med pappa då det är fotboll för hela slanten.
Men det är hur JAG tänker.

Hur du gör och tänker, det är bara ni som kan bestämma.
Och hur ni än gör blir det nog bra ska du se!Glad

Anmäl
2009-02-22 21:03 #14 av: Telefonkontakt

Alla verkar ju tycka att det är viktigast att vi vill ha fler barn. Kontigt att min omgivning inte verkar tycka samma sak..

Det är skönt att höra att man inte är självisk om man "bara" vill ha ett barn :)

Anmäl
2009-02-22 22:03 #15 av: mammiz

Jag är ensam barn och har aldrig lidit av det. Tyckte det var skönt att gå hem när mina kompisar bråkade med sina syskon. Har aldrig längtat efter syskon, fått all uppmärksamhet.

Anmäl
2009-02-22 23:02 #16 av: Luckystar

Jag är uppvuxen utan syskon (fick en lillebror när jag var 15, har flyttat hemifrån redan då) och det var så skönt tyckte jag. Man blir inte ensam för att man inte har syskon :)  Jag har också funderat på det där om jag ska ha en till barn eller inte ( max 1 till inga fler :P ) men tror att jag inte vill ha fler barn.. men man vet ju aldrig hur det är om några år :P

Anmäl
2009-02-23 21:25 #17 av: mammaru

Jag har ett barn som nu är 18 år. Det finns olika skäl till varför det inte blev något syskon, men det viktiga är att vårt barn har vuxit upp till en fantastisk ung vuxen!

Vi har försökt kompensera syskonbristen genom att tidigt exponera vår dotter för andra barn och förskola har varit självklart just för att hon skulle få sin dos med social träning och förstås också glädjen i att vara med många barn.

Det råkar vara så att vi har flyttat så att vår dotter har fått byta klasskamrater ett par gånger, plus att det ju blir en del förändringar i vilket fall i övergångarna till högstadie och gymnasium. Hon har haft lätt för att acklimatisera sig och skaffa nya kompisar och genom sina fritidsaktiviteter har hon skaffat ännu fler bekanta. Kontentan är att hon känner väldigt många i den kommun vi bor i.

I olika gruppsammanhang har hon haft lätt för att bli ledarfiguren och har ofta haft yngre barn som tytt sig till henne.

Jag har två äldre syskon och har förstått att visst, vi är syskon, men min illusion om att man ska ha stöd av sina äldre syskon i livet har spruckit för länge sedan - så det är inte heller självklart att allt blir så mycket bättre bara för att man har syskon...

Anmäl
2009-02-24 12:08 #18 av: Miija

TS: Lyssna till dig själv. Det är du som ska leva med och ta hand om barnet, inte de i din omgivning.

Ett ensambarn behöver inte må sämre än ett som har syskon i nära ålder.

Jag och syrran som kom efter, skiljer det bara 14 månader på. Har aldrig haft "glädje" av varandra bara för det, vi var totalt olika i sinnet. Flört

Anmäl
2009-02-27 00:42 #19 av: h00jff

Vill du inte ha fler barn ska du absolut inte skaffa fler barn. Förstår inte att du ens överväger det. När man skaffar barn ska man göra det av rätt anledning, därför att man vill ha fler barn, inte för att man ska ge sitt barn ett syskon.

Visst är det fördelar med att ha syskon, exmepelvis när ens föräldrar blir gamla så kan man hjälpas åt med ansvaret... Obestämd men det behöver inte bli så att man har någon "nytta" av varandra under uppväxt eller som vuxna. Jag har en bror och vi är så totalt olika varandra som personer som man bara kan vara. Visst tycker jag om min bror, men vi umgås inte mer än då släkten träffas. Vi är för olika, vi har inget utbyte av att umgås, och så har det varit sedan vi var små. Att skaffa ett syskon till ditt barn behöver alltså inte betyda att du ger det en "kompis".

Strunta i omvärldens önskemål, din mamma vill såklart ha fler barnbarn... Skaffa inte fler barn.

Anmäl
2009-02-27 12:00 #20 av: Gasoline

Tycker absolut inte att du bör skaffa ett till barn om du inte vill. Ditt barn kommer nog inte känns sig ensamt, och ifall du leker med henne och skaffar lekkamrater har hon nog inget behov av ett syskon.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.