Annons:
Etikett04-barn-3-5-år
Läst 3457 ggr
pernillaa
2010-01-31 10:33

Hur veta med 3åring? =(

Jag behöver lite hjälp och råd i min situation med min son som bor hos mig varannan vecka. Ni kan läsa allt ni behöver veta på den här länken.

Tråd i Bokstavsfolk iFokus

Kram

Ha en bra dag! // Pernilla

Annons:
AnnaLundin
2010-01-31 12:16
#1

Jag kan inget om bokstavsdiagnoser, men jag tror att en viss del av pojkens beteende kan härledas till hans frustration av att behöva flytta mellan sina föräldrar. Skulle det finnas en diagnos också så kan jag tänka mig att det blir etter värre av detta hattande mellan föräldrarna.

Ta kontakt med BUP och berätta om dina funderingar, det är väl det bästa.

pernillaa
2010-01-31 13:31
#2

Ja….det verkar som att alla tänkbara vägar slutar hos BUP så då börjar jag där.

Ha en bra dag! // Pernilla

[veralera]
2010-02-01 01:24
#3

Åh vad jobbigt allt verkar, kan inget alls om sånt men här har du *en stöttande kram* :):)

pernillaa
2010-02-01 01:47
#4

Tack ska du ha. Kramar uppskattas alltid. =)

Ja nu känns allt hopplöst. Vill nästan kasta in handduken för tillfället, men främst vill jag göra så att han mår bra.

Ja, man måste kanske inte vara en perfekt förälder jämt….jag vet inte, vet inte ens om det är mig felet sitter hos men det måste ske en förändring. =( Min älskade pojk. Vill bara gå in dit nu och slita upp honom ur sängen och säga hur mycket jag älskar honom. Göra allt bra igen. =(

Ha en bra dag! // Pernilla

[veralera]
2010-02-01 11:08
#5

Det verkar inte alls som du är en dålig förälder! Nu har jag ju inte sett något från din pojkväns sida eller så, så egentligen kan jag ju inte göra någon bedömning, men på DIN beskrivning verkar du som en jättesuperbra förälder!! Precis som någon annan påpekade i en annan kommentar i den andra diskuttionen så är det ibland den förälder som barnet känner sig tryggt med som får ta smällen när det mår dåligt:/

Om din

Denna kommentar har tagits bort.
Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
[veralera]
2010-02-01 11:09
#8

Wtf, ingen aning varför min inlägg hoppade in 3 gånger o.O Hade inte hunnit skriva klart än

iaf:

Om din pojkvän inte märker något så kanske det beror på att ert barn känner sig tryggare hos dig.

Fidelina
2010-02-01 22:10
#9

Jag skulle råda dig till att läsa på dels om autismen-störningar, dels om borderline. Vad jag förstår har ditt barn bott merparten av tiden en period hos sin far, vilket innebär att han har ryckts bort från dig i ett tidigt stadium. Barn i 2-3 års ålder som känner sig övergivna kan då utveckla borderline, vilket kan visa sig på olika sätt. Med det inte sagt att ditt barn utvecklat detta, men det är ändå bra att ha en förförståelse för just hur borderlinebarn reagerar och agerar för att även förstå andra signaler.

Försök jobba mer med bilder som förklarar vad ni ska göra, mindre med bestraffningar. Tänk på att ha ögonkontakt med honom då du ska säga något åt honom och försök formulera dig på ett enkelt sätt.

Du beskriver att det funnits en svår tvist mellan dig och fadern och du nämner också att fadern vill "sätta dit dig". Det får mig också att fundera på om du kanske borde läsa på om "Parental Alienation Syndrome", även kallat PAS. En del av din sons signaler skulle kunna tyda på att fadern utövar PAS. Försöker du då bestraffa din son för något han gjort eller för att få honom att göra något du vill, kan det förstärka den PAS som fadern kanske utsätter barnet för, då det från barnets synvinkel kan verka som om fadern har rätt i det han säger om dig till barnet.

Hoppas att ni snart får hjälp. Om ni har gemensam vårdnad om sonen, kan du ensam dock inte söka hjälp vid exempelvis BUP utan att fadern också går med på det. Ni måste vara överens om allt som handlar om barnet, men det har du säkert erfarit redan i samband med vårdnadstvisten?

Ge inte upp!

pernillaa
2010-02-01 22:35
#10

Oj…väldigt mycket bra information där. Jag ska läsa på om de här sakerna. jag tror jag vet vad du menar med PAS även fast jag inte läst om det och jag har själv tänkt jättemycket på det där.
Om ni läser i tråden jag länkade till så har jag skaffat en belöningstavla. Belöningsmetiden var han inte öppen för tidigare men nu har någonting förändrats i honom. det känns som att han har testat gränserna klart nu litegrann. Han har sett nu vad jag går för och här sitter vi fast nu. Nu ska jag bara göra allt bra igen. jag pratar mycket med honom på ett förenklat sätt och jag är alltid på hans nivå när jag pratar med honom. Men fel gör jag ändå då och då, det går inte att komma ifrån, dock pratar jag mycket om det och säger förlåt och förklarar.

Ha en bra dag! // Pernilla

Fidelina
2010-02-01 23:56
#11

# 10 Tack, glad att kunna hjälpa till.

Ta det lugnt och ge honom den tid han/ni behöver. Han är ännu liten och det kan ju "bara" vara naturliga utvecklingsfaser i den situation han har hamnat i där han kanske känner lojalitetskonflikter mellan er föräldrar (jag sitter lite i samma sits med min son) och därför kanske känner av frustration, förtvivlan, sorg och ilska. 

Jag var in och läste på din presentation, såg att du kämpar med utbrändhet. Det kan ju också påverka hur tålig du själv är i mötet med sonens reaktioner, så fundera också på hur du själv bemöter honom och om du kan ändra på något för att ni båda ska må bättre tillsammans. Han är ditt barn och jag tror att det trots problemen du beskriver finns en kontakt mellan er och som du kan bygga upp.

Om du känner dig osäker, ring till BUP och fråga om råd för hur du skall förstå och bemöta din sons signaler. Även om du inte kan ta din son dit utan pappans medgivande, kan du alltid ringa till dem och fråga om råd.

Lycka till nu!

pernillaa
2010-02-02 00:18
#12

Jag jobbar varje dag på mitt bemötande av sonen. Jag försöker att hela tiden, vid varje konflikt, vara medveten om mig själv, kroppsspråket, minerna, rösten och vad jag säger. Ibland går det inte alltid vägen som jag eftersträvat men jag jobbar på det varje dag. Har gått i KBT sen sonen kom för att klara av vardagen med sonens far så jag har det i benmärgen nu, vara medveten, vara i kroppen. :P
Klart att jag gör fel, då och då, det kan jag inte neka till… eller ganska ofta faktiskt. Men för att vara första barnet, efter en förlossningsdepression, i unga år och med den situationen som fadern satte mig i och som han totalt krossade mig, så tycker jag att jag inte är en sån hemskt förälder ändå(har jag börjat inse)…och jag har aldrig slutat kämpa med det här och jobbar mycket på samspelet mellan oss. Jobbar på vår relation lika mycket som på reglerna, men nu har det nog krockat och jag måste välja relationen framför reglerna.

Jag skrev såhär i den andra tråden:

"Oj…blev tipsad om detta på en annan del av iFokus och ja…. det är EXAKT det här som han har pysslat med, sonens far, sen vi sepparerade!

PAS

Ett citat ur utredningen, ett hembesök hos fadern:

"Fadern pratar nedsättande och negativt om modern under en stor del av hembesöket. Utredaren påtalar att det är viktigt att föräldrarna inte talar illa om varandra inför sonen. Fadern svarar då att han aldrig gör det, utan istället försöker peppa upp sonen inför umgänget men att detta varit svårt då modern inte varit i tid alternativt inte kommit på utsatt dag.(Vilket inte var sant) Fadern fortsätter därefter att prata illa om modern och hennes familj, med sonen närvarande i rummet."

Finns så mycket skrattretande grejer i den här pärmen jag har framför mig. :P

Men det värsta är att det inte är någonting att skratta åt, han har fått sonen att må jättedåligt! Och mig också. Och jag tror att han fortfarande säger dumma saker om mig till sonen och inför sonen.

Ha en bra dag! // Pernilla

Fidelina
2010-02-02 21:45
#13

Jag är övertygad om att du är en bra mamma, annars skulle du inte heller känna oro för hur din son mår eller be om råd och stöd.

Jag tror att det är ganska vanligt att föräldrar kanske i stunder av obetänksamhet säger något negativt om exet och som barnen kanske hör. Men om det däremot upprepar sig konstant, då rör det sig om PAS.

Om inte förr, kommer ditt barn att berätta då han är så stor att han kan återge vad som sker och sägs. Min son är fem år nu och han börjar redovisa alltmer om vad fadern går och säger om mig.

Annons:
Upp till toppen
Annons: