03 - Barn 1-3 år

sova tillsammans?

2010-06-20 13:15 #0 av: Mysticriver

Hej!

Mitt första inlägg på denhär sidan, blir dock inget trevligt inlägg men hoppas på hjälp från er som är lite mer hemma på dethär med barn.

Jo, det är så att min sambo har en dotter som bor hos oss varannan helg. Och dom helgerna är ren pest och pina på nätterna. Jag brukar lägga henne vid 19-20 och då sover hon fram till 23-00 någon gång, då vaknar hon och skriker bara för att kolla så att jag kommer när hon ropar. Brukar gå in till henne och sätta mig på sängen i 5 min så att jag är säker på att hon somnat om. Sen vaknar hon igen vid 4.30 och vägrar då att somna om, om hon inte får sova med sin pappa i våran säng. Vilket betyder att det bara är för mig att kliva upp då (har sömnproblem som yttrar sig genom att jag sparkar och slår, har även problem att somna själv).

Någon som har något tips på hur man löser detta? Jag går hos läkare osv så mig behöver ni inte utreda :)

Anmäl
2010-06-20 13:51 #1 av: AlbaStiffler

Hur gammal är dottern?

Du har väl i princip 2 val, att gilla läget o låta henne sovs i er säng, alt att inte låta henne. Uttröttningsprincipen är ju den metod Barnen kör på oss vuxna, så varför inte prova den tillbaka. Prata med din Karl om hur ni ska agera Innan ni lägger er, så att inte en ger upp på natten när skriket börjat. Sen är det bara att ni båda härdar ut några nätter tills hon lärt sig att hon ine fått sova. Outhärdligt o jobbigt några nätter men dottern bör fatta läget snart. Och ge inte upp hur trötta ni än är!!!

Anmäl
2010-06-20 15:49 #2 av: Mysticriver

Hon är 2½ nu... Till saken hör väl också att hon fortfarande sover tillsammans med sin mamma på nätterna.

Hon är ju bara här varannan helg (fre eftermiddag-sön eftermiddag) och när hon vaknar vid 4.30 så skriker hon bara tills man kommer in i rummet, sen kan man sitta där tyst men hon somnar inte... Satt där i 1½ timme inatt men tillslut orkade jag inte sitta där längre, då jag bara hade sovit 2 timmar och får ingen hjälp på nätterna av min karl, för han tycker att hon ska känna sig trygg här och inte behöva vakna ensam i sitt rum... *suck* Men dom få gånger han kliver upp så blir det bara bus och lek även om klockan är mitt i natten. Med andra ord är det alltid jag som sköter läggning och nattvaknandet.

Anmäl
2010-06-20 17:43 #3 av: Iskall

Vem av er tar hand om flickan mest om nätterna?

Om jag vore du, så skullle jag skulle nästan kräva att han tar hand om flickan mer med tanke på vilka problem som blir om du inte får tillräkligt med sömn.

Anmäl
2010-06-20 19:13 #4 av: Mysticriver

#3 Det är jag som tar hand om henne på nätterna. Han är fruktansvärt svår att väcka om nätterna och jag är väldigt lätt väckt vilket gör att jag vaknar bara hon piper till medans min sambo kan ligga med henne skrikandes i sängen utan att han vaknar.

Han förstår inte att jag blir så trött och grinig och ständig sur pga för lite/dålig sömn. Jag kan sova i 12 timmar men det är endast 2-4 timmar som är ordentlig sömn för mig.

Anmäl
2010-06-20 20:07 #5 av: AnnaFagerell

Vore jag dej skulle jag kräva att han tar hand om sin dotter. Lägg dej i ett annat rum och låt honom ha dottern. Jag vet hur svårt det kan vara att ha så små barn och om mamman lärt henne ligga i sängen går det inte bara att bryta hos pappa. Däremot tror jag att om ingen kommer till henne på natten om du sover i annat rum och pappan ej vaknar så tar hon sej själv in till pappan.

Alternativt är att hennes säng står kloss intill sin pappas säng

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-20 22:26 #6 av: AlbaStiffler

Jag tror visst mönstret går att bryta även om hon får sova i sängen hos mamman. Barn lär sig fort. Håller med ovan, sov i annat rum några nätter o låt pappan ta skiftet om du inte orkar/vill.

Antar att du redan testat sovmask, öronproppar o lättare sömntabletter? :)

Anmäl
2010-06-20 23:10 #7 av: Iskall

Du kan ju testa med att sova hos någon annan de gånger då dottern ska sova hos er, så att pappan blir så illa tvungen att ta hand om sin dotter.

Anmäl
2010-06-20 23:38 #8 av: Mysticriver

#5 Finns tyvärr bara vårat sovrum och hennes sovrum att välja på och dom ligger vägg i vägg. Sen måste vi ha sovrumsdörrarna stängda då vi har 3 stora hundar som har fått för sig att sängarna är bästa platsen på jorden att sova och böka runt i, oavsett om det ligger någon i den eller inte.

Ställa en till säng brevid våran säng är inte möjligt, vi har 30 cm på var sida av sängen som det är just nu.

#6 Sömntabletter osv vägrar jag... Mår så fruktansvärt dåligt dagen efter och är inte det att jag inte kan sova utan jag måste ha extrem närhet för att kunna göra det. Sambon klagar ju inte direkt på att jag ligger nära och myser på kvällarna ;)

#7 Sova hos någon annan när hon är här fungerar jätte bra, men är ju de att jag vill umgås me henne också. Hon är en jätte fin tjej men hennes mamma är som hon är (startar nog en ny tråd om det, känns som jag behöver skriva av mig om henne). Vi bor inte sådär jätte centralt så att åka hem till mina föräldrar bara för att sova fungerar inte, då blir jag borta från 16-13 ungefär och de känns inte optimalt. 

Anmäl
2010-06-20 23:40 #9 av: magma

Ett alternativ är annars att flickan sover i sin pappas säng de helger hon är där, och du lägger dig i flickans rum, i en egen säng med öronproppar. Har hon ingen säng som är stor nog så får ni väl byta, och sätta upp ett skydd bara på sidan- finns på IKEA.

För faktiskt- det är hans dotter, hans ansvar i första hand och det är även hans ansvar att komma fram till en bra lösning tillsammans med dig- och hålla sig till det ni kommer överens om.

Om en situation inte är hållbar för alla i en familj så måste den ju diskuteras och lösas, och i det här läget så är det pappans bristande ansvarskänsla som ställer till problem för dig. Och för dottern, som inte får sin välbehövliga sömn. Han borde ta och fråga dig "hörrudu, jag ser att du mår dåligt över det här, men jag vet inte hur vi ska lösa det. Har du några förslag?" Och eftersom han uppenbarligen inte gör det, så får du ta den diskussionen med honom istället, och komma fram till ett "avtal" som ni håller er till.

Det är för övrigt inte alls ett schysst beteende att leka och busa med dottern när hon vaknar mitt i nätterna, och det får mig att undra om det inte snarare är ett sätt att få dig att ta över rodret.

Och ärligt talat så vete 17 om jag tror på att pappan inte vaknar om dottern sitter och skriker precis intill honom i hans säng. Eller är han så säker på att du tar hand om problemet att han inte behöver vakna? Så att han helt enkelt inte bryr sig om att faktiskt ta itu med situationen?

Om inte annat så får väl du ta och väcka honom lite brutalt så han vaknar, och sedan säga att "nu tar du och nattar om henne igen, jag går och lägger mig i ett annat rum för jag ska sova."

Anmäl
2010-06-21 00:16 #10 av: Mysticriver

#9 Kan ta natten till idag som exempel:

Vi hade gäster och därmed blev middagen lite sen, så jag tror jag började proceduren med tandborstning osv vid 20 nångång. Medans jag satte på nattblöja frågade jag dottern (E) om hon ville att jag eller pappa skulle natta och hon svarade pappa. E klädde på sig pyjamas och sen skulle vi gå ut och hämta pappa, då svarar han bara: "men du är ju så mycket bättre på det där, med mig ska hon ju bara busa". Så jag gick in igen med E och la henne i sängen, 2 minuter senare sov hon. Jag gick ut och fortsatte umgås me gästerna men vid 22 började de bli lite för kallt så jag drog mig in och satte mig vid tvn istället, vid 23 kommer sambon och en vän som skulle sova här in. Jag frågar sambon om han har hört E nånting under kvällen och han säger nej, jag börjar givetvis fundera på om inte hon skulle vakna snart eller om hon för en gångs skull tänkte sova hela natten. 30 min senare vaknar hon och börjar skrika, både jag och vännen hör det men sambon frågar mig om hon verkligen skriker. Jag går in till henne, jo men visst skrek hon, men tystnar i samma sekund man visar sig, 5 min senare sitter jag ute i vardagsrummet igen. Säger godnatt till min sambo och vännen, går och lägger mig. Somnar så klart inte förens min sambo kryper ner 1 timme senare. Vid 4.30 vaknar E igen, jag går in dit och hon tystnar. Går ut igen efter 20 min i tron att hon sover. Jag hinner gå in i sovrummet, då skriker hon igen. Sambon säger: "Men ta in henne hit istället". Jag går in till E, efter 1 timme och 10 min till ger jag upp och bär in henne till oss. Vi lägger oss alla 3 i sängen, jag vrider och vänder mig eftersom jag vid dethär laget är så orolig över att somna och råka slå henne att jag inte vågar slappna av. Sambon vänder sig mot mig och säger: "Om det inte duger att sova här så kan du ju lika gärna gå och lägga dig i hennes säng" i en riktigt otrevlig ton. Jag kliver upp och lägger mig i hennes säng, som står mot väggen till vårat sovrum och det är fruktansvärt tunna väggar. Så så fort jag rör på mig gungar tavlorna på andra sidan väggen. Sambon kommer in till mig och skäller ut mig för att jag sparkar i väggen, när jag bara vänder mig om. Jag ger upp och kliver upp ur sängen, och han går och lägger sig igen tillsammans med E. Ett tag senare hör jag E skrika/säga: "pappa ont, ont pappa" och han snarkar vidare. Ytterligare ett tag senare hör jag E: "pappa täcke, täcke pappa, pappa, pappa, täcke" och han snarkar vidare. Jag fick alltså sova 3 timmar natten till idag.

Han tycker att jag gör allt till ett problem, han ser inget problem i det hela. Han tycker bara att jag helt enkelt får ta tag i mina problem och att jag uppenbarligen inte gillar E. Jag avgudar den lilla tjejen. Och mina problem har jag ju tagit tag i. Det vänder inte på en natt.

Anmäl
2010-06-21 00:35 #11 av: AnnaLundin

Nu har jag inte läst sista inlägget så noga, det blev alldeles för mycket text för en tröttpanna...

Men rent spontant är min första tanke att det är en väldigt liten flicka som helt enkelt är otrygg i den situation hon har hamnat i. Om hon samsover med sin mamma i vanliga fall har hon ju dubbel trygghet där, hon sover nära den hon känner bäst 12 nätter av 14.

Sen tillbringar hon varannan helg hos er och det är ju då alltså 2 nätter av 14, tillsammans med Er som hon faktiskt inte alls känner lika väl pga den lilla andelen tid. Och då ska hon dessutom sova ensam i en egen säng i ett eget rum.

Ärligt talat så förstår jag att barnet inte sover bra!
Man ska inte skuldbelägga någon för detta, utan det handlar bara om att göra det bästa av situationen för att flickan ska känna sig trygg i sin sovsituation hos er.

Skulle det kunna vara möjligt att ställa hennes säng inne i ert sovrum, så att hon hela tiden kan se och känna er närhet när hon vaknar? Annars är det nog faktiskt ett ganska bra alternativ att ni försöker dela på er när ni sover, de nätter då hon är där, för att ge henne den trygghet i sovandet som hon verkar behöva.

Som situationen är nu så mår ju ingen bra av den och då måste ni försöka hitta en lösning som ni kan känna er åtminstone ganska nöjda med under en period, innan ni kan komma vidare.

Anmäl
2010-06-21 00:57 #12 av: Mysticriver

#11 Vi har ingen möjlighet alls att ställa in hennes säng i vårat rum då vi har 30 cm på vardera sida av sängen.
Delar vi på oss resulterar det i att jag inte kan sova istället eller att varken sambon eller hans dotter får sova.

Antingen sover hon i eget rum eller så får ingen av oss sova. Så illa är det.

Skriver en ny tråd om hennes mamma och hennes uppförande gentemot oss, så kanske ni får en bättre inblick i det hela.

Anmäl
2010-06-21 01:01 #13 av: AnnaLundin

#12 - Jag tror ändå att ni måste börja tänka i nya banor för att få det att fungera. För som det är nu funkar det ju inte heller...

Anmäl
2010-06-21 01:14 #14 av: magma

Tror också att flickan behöver trygghet, och att det kan vara en del i att hon sover så oroligt förutom att barn i den åldern kan drömma en hel del. Flickans pappa verkar å sin sida vara dålig på att ge henne just närvaro och trygghet, och du känner dig också otrygg i vetskapen att han inte hör sitt barn när hon vill nå honom (väcka honom) på natten.

Kan inte du ta och prata ut om detta med honom, när ni är ensamma och kan ta diskussionen? Och kanske kan du sova de få nätterna på vardagsrumssoffan, om du får plats där?

Och varför tar inte pappan och ändrar sina nattningsrutiner, så att han klarar av att natta henne? OK om flickan vill busa, men det är ju faktiskt upp till honom- den vuxne- att styra upp läggningsritualen och ge sin dotter trygghet= genomföra det beslut man som vuxen tagit, dvs som i detta fall att lägga sitt barn och inte busa.

Jag tror du behöver ta ett allvarligt samtal med honom. Ni behöver samarbeta kring detta, inte inta ett ställningskrig, för som det är nu så är situationen inte alls så lyckad för någon av er.

När flickan inte får gehör när hon talar om att hon har ont, vill ha täcke osv- vad händer då? Somnar hon om, eller börjar hon skrika/gråta eller går du in dit?

Anmäl
2010-06-21 01:18 #15 av: magma

Ännu en aspekt- om han bara träffar flickan ett par dagar ett par ggr/månaden, då borde han väl vilja umgås och ta hand om henne. Tänker på att lägga henne, och vara så pass lyhörd för hennes behov att han vaknar på natten då hon gråter osv.

Personligen tror jag att om man som förälder är fullt inställd och fokuserad på att jag som förälder har det ultimata ansvaret, och är den som ska ta hand om henne då hon vaknar på natten, då blir man automatiskt mer lättväckt.

Anmäl
2010-06-21 01:30 #16 av: Mysticriver

#14 Har försökt prata med min sambo men han ser mig bara som en besserwisser när jag försöker förklara att han måste genomföra det han säger. Han har dock blivit lite bättre på den punkten.

Visst, vi har en hörnsoffa men sen har vi även 3 stora hundar som är fruktansvärt klumpiga, dom gånger jag sovit på soffan har jag vaknat och sett ut som jag varit i slagsmål.

I natt hann jag inte in innan hon somnade om när hon sa hon hade ont och när hon bad om täcke och inte fick något så somnade hon också om, jag gick givetvis in och la på henne täcke.

Jag gav på förslag att vi skulle ha henne hela denhär veckan eftersom min sambo har semester men det tyckte han va för jobbigt. Bara för att jag inte kan/får sova. Jag vill jätte gärna ha henne här, annars skulle jag ju inte kommit med förslaget.

Anmäl
2010-06-21 01:31 #17 av: Mysticriver

Har nu skapat en till tråd Avstickare till sova tillsammans?

Anmäl
2010-06-21 01:44 #18 av: AnnaLundin

Men ärligt talat, vad vill du ha för råd? Det är ju lite jobbigt att försöka hitta lösningar till er när det hela tiden finns anledningar till att just det och det inte fungerar...

jag tror att ditt förslag om att ha henne mer när han har semester är jättebra, hon skulle nog verkligen behöva hitta en trygghet hos er.

Sen är jag lite fundersam - OM det nu stämmer det ni skriver om mamman, är hon då verkligen lämplig som boendeförälder till ett barn? Hela er situation verkar ju absurd och det är flickan som kommer i kläm. Och det är pappans ansvar att se till att ni tar er ur den här situationen för att dottern ska kunna få en vettig och trygg uppväxt.

Anmäl
2010-06-21 01:49 #19 av: Mysticriver

Jag vet inte vad jag vill ha för råd. Jag är helt vilsen. Vi bor i ett fruktansvärt litet hus, en gammal sommarstuga.

Jag tycker också att mitt förslag är jätte bra men hennes mamma är inte riktigt med på det. Blir liv bara han lämnar henne lite senare på söndagen.

Hon är absolut olämplig förälder, vi har polisanmält henne för trakasserier och imorgon ringer J familjerätten.
Jag gör allt för att E ska må bra. Jag lider varje gång hon måste åka tillbaka till sin mamma. Vi gör allt för att hon ska må bra.

Anmäl
2010-06-21 02:48 #20 av: exitingsvillemo

Nu har jag läst igenom båda trådarna. Vad i hela friden är det för fel på flickans pappa, skulle jag vilja säga... Den enda som försöker få ordning på detta är Du, inte flickans föräldrar.

Mamman verkar ju inte riktigt riktig men pappan verkar inte ett dugg bättre han heller. Reagerade mest på att han skriker och gapar på dig för att du inte kan sova... Och detta står du ut med? Utan vidare? Ber du om ursäkt för att du har sömnproblem?

Flickan är ju helt klart otrygg, vem skulle inte bli det med sådana föräldrar; en hysterisk mamma som ringer till pappan 50 ggr/dag och skriker och grinar och en pappa som inte verkar bry sig om sin dotter alls... Usch!

Som ngn skrev; den korrekta reaktionen från pappan, borde ju vara att han skulle vilja natta sin dotter eftersom dom inte träffas så ofta, han borde vilja lägga all sin lediga tid på barnet när han får chansen.

Jag vet inte vad jag ska råda dig till, förutom att aldrg skaffa egna barn med karln du lever med idag.

Anmäl
2010-06-21 03:18 #21 av: JohannaEkroth

Kan ni inte ställa er dubbelsäng(?) mot väggen så det blir 60 cm på ena sidan, och hon sover på insidan av pappan mellan pappan och väggen. Då får du sova bredvid sambon och behöver inte vara rädd att slå till E. Jag tror E på detta sätt kommer att bli lugnare och tryggare och inte kommer att vakna på nätterna.

Hon sover ytligt och vaknar vid de typiska 3-4 timmars intervallerna och detta tyder på att E inte slappnar av ordentligt.

När lägger hon sig hos mamman och när går hon upp hos mamman?

Jobbar på Anhöriga, BokstavsfolkHuvudvärk och Mag- & Tarmsjukdomar iFokus. 
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else -

Anmäl
2010-06-21 09:48 #22 av: AnnaFagerell

Låter som du försöker hitta fel och anledningar att inte testa saker också, för att du är trött på situationen.

Ni kunde uppenbarligen ha en gäst övernattande så då kan väl du ligga där denne låg, förmodar det var på soffan? Så du kan sova lite du också. För gästen låg väl inte i er säng?

Nattlampa till flickan är testat? Dörren in till er öppen och sängen så hon kan se er? Skit i att allt är trångt och att den kanske är i vägen, det är bara en övergångsperiod.

Antar att flickan är kollad för sjukdomar, öronen och magen?!

Troligen är hon bara ännu mer vilse och rädd än vad du är.

Om hon får somna i er säng, sover hon då hela natten?

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-21 14:22 #23 av: Mysticriver

#21 Det finns en vägg vi kan skjuta in sängen mot men där hänger ett element och sen har vi en bokhylla (fastbyggd i väggen) som sängen står i. Så skulle vi skjuta sängen mot enda väggen som finns måste vi även skjuta ner den så att den står med andra sidan mot nästa vägg, så vi får klättra i och ur sängen. Ligger E mot väggen och J mellan oss slutar det med att jag ligger på golvet. Vi har testa den varianten fast utan väggen.

Vi har ingen aning om när hon går och lägger sig hos sin mamma, men då mamman ibland ringer vid 22-23 hör man E i bakgrunden. Vet inte riktigt vilken tid hon går upp men säg 5.30 nånting. Vi kan inte prata med E's mamma, hon bara gapar och skriker och läser inte sms som J skickar heller.

#22 Känns som att jag har testat varianter av allt. Han satt och sov i soffan (ej nykter). Tror han sov ungefär 4 timmar, och dom 4 timmarna var även jag vaken så inga hundar var i soffan just då.

Japp, lampa är testad. Blir bara ännu svårare att få henne att sova. Våra sovrum ligger vägg i vägg, dvs dörrarna är brevid varandra. Hon kan omöjligt ligga i sitt rum och se in till oss. Vi kan inte ha sovrumsdörrarna öppna heller med risk för att bli kvävda av hundarna. Dom lägger sig hur som helst, vart som helst. Skiter i om det ligger någon där dom vill ligga.

Ligger hon i våran säng så vaknar hon också flera gånger. Men jag behöver då inte kliva upp eftersom hon då bara vänder sig om och tittar på sin pappa och efter en stund somnar om.

Anmäl
2010-06-21 14:31 #24 av: AnnaFagerell

#23 Köp en barngrind och stäng in hundarna i köket eller nåt annat. Du måste se möjligheterna istället för att bara tänka på hur jobbigt allt är. Tro mej, jag har varit i samma sova situation och med tanke på all sömna man missar så mår man bara sämre och sämre och till slut orkar man inte leta möjligheter ens.

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-21 15:36 #25 av: Mysticriver

#23 Bifogar en bild på hur vårat hus ser ut. Jag ser inga möjliga platser att sätta en barngrind. Men jag kanske är helt låst?

Anmäl
2010-06-21 16:00 #26 av: magma

Du skulle kunna sätta upp kompostgaller/en barngrind in till vardagsrummet om du vill prova att sova därinne, på soffan. Har ni inte några funderingar på att skaffa ett mer fungerande boende??

Anmäl
2010-06-21 16:19 #27 av: Mysticriver

#26 Väggen som är mellan kök och vardagsrum sitter bara där för att skåpen i köket ska hänga på något så motsvarande vägg har vi ett vitrinskåp ställt. Finns alltså inget bra ställe att fästa en grind =( Och kompostgaller forserar mina monster, tyvärr =( Har faktiskt försökt att sova på soffan ett flertal tillfällen men har ofta tagit mig timmar att somna för att sen vakna vid 5-7. Vi bor här enbart för att vi ska köpa loss huset, när allt juridiskt är klart och sedan bygga nytt och då blir det ett hus på ca. 150 kvadrat = mer än dubbelt vad vi har nu.

Anmäl
2010-06-21 17:04 #28 av: AnnaFagerell

Badrummet ser större ut än sovrummet. Jag skulle låst in hundarna där. Och går inte det hade jag kastat ut hundarna. Jag har själv två stora schäfrar och de river inte huset

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-21 17:33 #29 av: Mysticriver

#28 Lite svårt att få allt skalenligt i paint. Men badrummet är väl nästan lika stort som E's sovrum. Saken är den att stänger man in alla 3 hundar där så får vi lyssna på 2 pipande hundar hela natten. Schäfrar är långt ifrån pitbulls i beteendet. Dom två yngsta har inte riktigt koll på att man kan bli instängd ibland eller att husse/matte försvinner en stund. Eller så får jag väl helt enkelt klara mig 48 timmar utan riktig sömn... För det är tydligen inte så farligt enligt sambon.

Anmäl
2010-06-21 19:07 #30 av: AnnaFagerell

#29 Skojar du? Schäfern är ju den mest pipiga rasen som finns. Fråga en veterinär ska du få höra. Du ser ju bara de negativa grejerna hela tiden, då är det svårt att försöka hjälpa till. Lönlöst. Stäng in hundarna, lev med deras pipande några dagar, dom vänjer sej. Eller lämna dom på pensionat några dagar

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-21 19:16 #31 av: Mysticriver

#30 Testa att ring ett pensionat och säg att du har 3 pitbulls... Dom flesta slänger på luren i örat eller säger att sånna hundar inte är välkomna där. Jag får väl helt enkelt leva med att hon vaknar flera gånger varje natt och sen ha en ständigt grinig sambo pga att jag inte får sova.

Anmäl
2010-06-21 21:26 #32 av: magma

Men varför använder du inte öronproppar? Då hör du inte hundarnas pipande.

Anmäl
2010-06-22 01:42 #33 av: AnnaFagerell

#31 Dåligt av pensionaten... en annan grej jag tänkte på var burar åt hundarna. En jag känner har sin pitbull i en bur på natten, den är lugn och trygg där. I deras sovrum.

Fast är det bara varannan helg kan du säkert stå ut med mindre sömn då.

Tänk på att försöka vara mer positiv trots att du har det tufft

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2010-06-22 10:40 #34 av: magma

#27:"Väggen som är mellan kök och vardagsrum sitter bara där för att skåpen i köket ska hänga på något så motsvarande vägg har vi ett vitrinskåp ställt. Finns alltså inget bra ställe att fästa en grind"

Man behöver inte fästa en grind utanpå en dörröppning, det går att fästa en grind mellan två dörrposter också och lyfta den uppåt när man ska gå igenom- som ett "dragspel" ungefär. Om det är skåp fästade i väggen så klarar den av att få en barngrind fäst i sig också.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.