Familjemöten
Hej
Jag har en son som fyller 4 år i september. Han har genomgått en jobbig boende- umgänges- och vårdnadstvist där pappan kört riktigt fult spel och vägrat mig umgänge med min son baserat på en massa lögner om att jag skulle vara farlig för honom. Under vårt föhållande har jag alltid blivit nedvärderad av pappan och han har även nedvärderat andra kvinnor i min sons liv, vilket gjort att min son haft svårt att visa respekt för mig. Han är i värsta trotsåldern dessutom och har varit länge. Han har också haft svårt att vänja sig vid att fara emellan oss båda varannan vecka och lära sig reglerna hos oss båda.
Jag försöker så gott det går att lära min son att prata mycket om sina känslor och åsikter men det har inte fungerat så bra.
Nu har allt bråk resulterat i att han har svårt att somna på kvällarna. Det är inte av trots utan helt enkelt att han är otrygg. Vi drar inte riktigt jämt han och jag och får ingen riktig kontakt med varandra. Jag har inte riktigt vetat hur jag ska göra. Varken belöning, bestraffning eller tvång har fungerat.
Idag provade jag en ny grej… att hålla familjemöte.
Vi satte oss ner tillsammans och jag förklarade hur det skulle gå till att det var en ordförande och sekreterare och att man pratar om saker. Tog fram papper och penna och tände några ljus. Jag frågade honom om det här med att sova och tog upp att vi bråkar mycket och så och helt otroligt så nådde jag verkligen fram till honom. =) Vi var överens om att vi bråkade mycket och pratade om vad vi brukade bråka om och hur det kändes för oss båda och enades om att vi ville göra någonting åt det. Sen frågade jag vad han ville att jag skulle göra annorlunda för att det skulle bli bra för honom och jag förklarade vad jag behövde av honom. Vi skrev ner några punkter om hur jag skulle göra för att hjälpa honom och så tog vi i hand på det och satte upp lappen på kylskåpet. Sen kunde vi också skämta tillsammans som vi aldrig kunnat göra förrut. Vi fick verkligen kontakt. Han är inte ens 4 år gammal än men det här gav verkligen någonting. Nu blev vi ett team istället för "fiender" eller hur man ska uttrycka det.
Så ett råd till er föräldrar som kan känna igen sig i det jag berättat…prata med era barn. Visa att ni lyssnar på dom och att deras åsikter och känslor har stor betydelse för er.
Kommer definitivt köra vidare på det här med familjemöte. =)
Kram
Ha en bra dag! // Pernilla
Helt underbart att ni hittade ett sätt som fungerar och jag ska nog testa det där med mina barn med!!!
Tackar för tipset!!
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!
jätte bra fick nästan lite tårar så fint de var!! 
Bra om jag kan hjälpa någon med nåt tips såhär. Det är mitt första barn så håller på och lär mig föräldraskapet och vi har en rätt svårbalanserad situation att tackla så man får försöka improvisera.
Givetvis fungerar det säkert inte fullt ut på en gång som med allting annat iofs. Kvällen blev bråkig även ikväll. Men tack vare att jag lämnade sovrumsdörren öppen, som han själv sa till mig att han ville idag på vårat "möte", så somnade han direkt. =)
Det är svårt när han inte har respekt för mig. Är lur på att pappan fortfarande pratar illa om mig inför grabben för det tycks inte ge med sig, hans respektlösa sätt mot mig.
Men om vi kan prata med varandra så har vi en väldigt bra början där. Sen får vi se hur det går.
Ha en bra dag! // Pernilla
![[YlvaP]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Det låter ju super. Jag skall testa det här hemma med. Tack för tipset.
Ja han tyckte det var en rolig lek. Samtidigt avdramatiserar man lite det där med att man bråkar. Imorse utbytte vi automatiskt några ord om att vi hade bråkat igårkväll trots det vi hade bestämt på mötet. Bara att konstatera ATT man bråkar gör det lite mindre dramatiskt. Mitt största problem är att få kontakt med honom när han är i sitt il. Så vi börjar med att lära oss prata när båda är lugna och rätt vad det är så kanske vi kan avbryta och prata istället när vi bråkar. Jag hoppas det i alla fall.
Ha en bra dag! // Pernilla
Vad bra idé och kul att det funkat.
Min mamma kör samma metod med ett fosterbarn (13 år) med ADHD som bor hos dem. Hon ballar ur om hon inte har klara regler. Så tillsammans gör de upp ett schema med vad som förväntas av henne under veckan, både med regler och med sysslor som ska utföras (typ städa rummet) samt med schema för vad som händer under veckan. Och det är den enda metoden som funkar. Tjejen blir trygg i att ha det på pränt och känner sig lyssnad på… Det funkar mycket bättre än att man skriker, missförstår och bråkar på varann ständigt och jämt. Så familjeråd funkar nog i alla åldrar och familjer. :-)