02 - Barn 0-12 mån

Nattproblem!

2011-01-05 22:33 #0 av: Trollhassel

Jag måste ta tag i dethär nu. Julia är ju 10 månader och borde kunna sova utan att vakna 3-10 gånger per natt, men icke!

Hon vaknar (halvt i alla fall) och gråter. Ligger och föröker vända sig, sparkar i spjälorna, gnäller.

Vet inte om det beror på magknip, mörkrädsla, separationsångest (om vi inte är i rummet).
Ni som har småbarn och bebisar över 6 månader, hur sover de och hur har ni löst eventuella sömnproblem?
Hon sov ganska ok tills jag slutade amma henne. Jag trappade ner ammningen sakta och problemen kom inte förns jag slutade helt från 1 gång per dygn.
Är så trött och utmattad och nu har mitt immunförsvar klappat ihop totalt. Har varit ordentligt förkyld 7 gånger senaste halvåret, vilket inte gör att man orkar mer.
Anmäl
2011-01-05 23:06 #1 av: AnnaLundin

Jag tycker mig känna igen det där, att det helt enkelt är sådär i perioder. Det brukar ta ett tag innan det förändras och självklart är det individuellt.

Vi gör inte så stor affär av det, har nuvarande minsting svårt föra tt somna om brukar vi lägga honom mellan oss och då tar det oftast inte så lång tid.

Anmäl
2011-01-05 23:09 #2 av: Trollhassel

#1 Ok, vår svåra period har varat i över 2 månader nu. Man skulle ju så gärna vilja veta om man ska "rida ut stormen" eller försöka förändra något. Jag kan inte komma på vad det skulle kunna bero på :(

Anmäl
2011-01-05 23:13 #3 av: AnnaLundin

#2 - försök vänta ut det och försök släppa stressen runt detta. Det är inte säkert att det är något problem, utan det kan vara normalt för din tjej. En av mina fyra vaknade några gånger/natt de första ca 2 åren. Han brukade förvisso oftast somna om ganska snabbt men det var ändå ett moment att gå upp och trösta honom varje gång han vaknade.

Anmäl
2011-01-05 23:20 #4 av: Trollhassel

#3 Ja, Julia somnar också om fort. I bland räcker det att gå in i rummet så hon känner att man är där och ibland sätter jag mig ner och smeker henne lite i pannan. När hon är riktigt gråtig så brukar hon försöka vrida och vända på sig och då hjälper jag henne att lägga sig bekvämt. Jag vill ju bara inte göra saken värre! Det är inte sällan hon vaknar var 15 minut och då hinner ju varken hon eller jag sova. Ibland kommer hon liksom inte till ro :( Det är då det blir ett riktigt problem.

Anmäl
2011-01-05 23:35 #5 av: AnnaLundin

Har du provat att lägga henne bredvid dig, i din säng? Trygghet och närhet kan göra underverk i vissa fall.

Anmäl
2011-01-06 01:10 #6 av: bubbelbubbel

vi har samma med vår 9månaders kille, han vaknar också och är ledsen och har senaste 1,5-2 månaderna inte velat sova i sin säng på nätterna, dagarna går bra, men aldrig nätterna, vaknar bara hela tiden och är superledsen, sätter sig upp ect ect, vi har inte "brytt oss om det" utan helt enkelt lagt honom mellan oss istället, då har han sovit gott, och vi har sovit gott.

jag tror det har haft med tryggheten och närheten att göra, precis som Anna säger i #5, och därför har vi inte gjort någon stor sak av det, han har behövt oss lite extra så då har han fått det.

men nu har vi iaf försökt införa att han ska somna i sin säng, sen om han vaknar i våran är en annan, men så får iaf vi ha sängen för oss själva en stund, haha, och på det sättet hoppas jag att det kommer lösa sig av sig självt...

Anmäl
2011-01-06 21:00 #7 av: Trollhassel

Jag vill också gärna att Julia somnar i spjälsängen själv för det är ju skönt om hon kan sova helt i egen säng i framtiden. Nu får hon sova bredvid oss om hon vaknar upp ordentligt och blir jätteledsen. Annars brukar hon somna om när man sjunger lite och klappar henne. Dock så sover hon lite tryggare och bättre i vår säng.

Anmäl
2011-01-06 21:47 #8 av: AnnaLundin

#7 - jag lovar, du kommer inte ha henne i din säng när hon är 6 år om du sätter stopp tidigare. Det är inte nödvändigt att lära henne det redan nu!

Mina barn har somnat i min famn tills de varit drygt året, då har de börjat somna i egen säng. De har alltid sovit i spjälsängen, men fått komma till oss om de sovit oroligt. Ingen av våra fyra har varit jobbig att få över till att enbart sova i sin egen säng och det är ytterst ovanligt att någon av dem kommer över till oss på nätterna.

Anmäl
2011-01-06 22:26 #9 av: [YlvaP]

När man bara är 10 månader gammal så tycker inte jag att man skall tro att dom sover hela nätter. Det är förtidigt. Alla mina tjejer vaknade minst en gång per natt  till långt efter 2 års åldern. Jag vet det är skitjobbigt att behöva gå upp varje natt och natta.

MVH Ylva / Wai-san
Vardagsbloggen
Medarbetare på Sommar och Scrubs.

Anmäl
2011-01-07 22:33 #10 av: Trollhassel

#8 Sant. Vill absolut inte att hon ska känna sig ensam och undanknuffad från vår säng. Hon är alltid välkommen dit om hon är ledsen...och det kommer vara ok även när hon är 6 år förståss. Vill ju bara så gärna att hon ska känna sig trygg i spjälsängen också...vilket hon också gör, men inte alltid. Hon är ju mitt första barn och jag har ingen tidigare erfarenhet alls så jag hör ju bara folk säga att "man ska vara hård med spjälsängen så de lär sig, annars har man dem i sängen tills de är 10". Tycker de låter lite konstigt...men klart man går och grubblar när man inte alls är hård på det.

#9 Nej, de tycks vara mycket vanligt att de vaknar flera gånger tills de är några år...men på nästan alla info-sidor står det ju att "de ska kunna sova natten igenom" när de är 9 månader. Klart att man undrar. Har många vänner med barn i Julias ålder och det är väldigt olika hur de sover. En av dem sov natten igenom från han var 1 månad och gör det än idag..och det är väl bara att grattulera.

När Julia var nyfödd så bar jag runt på henne hela tiden Det var inte ofta hon låg för sig själv (förutom när hon sov) och jag var alltid där. Var väldigt "hönsig" i början för det känndes rätt då. Vissa påstår att man gör sitt barn osäkert om man ständigt är där och håller koll och bär omkring. Andra hävdar att närhet och kärlek gör barnet starkt och självständigt. Jag tror att man måste gå efter sitt hjärta, alltid...och det har jag gjort. Sen är jag övertygad om att barn är olika redan i magen och att vissa saker kan man bara inte ändra på.

Anmäl
2011-01-07 23:29 #11 av: [YlvaP]

Jag var så där med minsta tjejen och än idag måste jag vara med henne i sängen och pilla på ryggen tills hon somnar. Hon är nu 4 år. Hon är så mammig så det inte är sant. Det var nog för att jag släpade runt på henne och var där så fort hon pep.

MVH Ylva / Wai-san
Vardagsbloggen
Medarbetare på Sommar och Scrubs.

Anmäl
2011-01-08 00:02 #12 av: AnnaLundin

#10 - man KAN INTE skämma bort en bäbis genom att ge den "för mycket" närhet och trygghet! Det finns INGET som tyder på att barn blir osäkra när de blir äldre av att ha en trygg uppväst som små!

#11 - jag tror att det finns fler orsaker till din dotters mammighet, än att du har funnits för henne... (med tidigare trådar i minnet)

Anmäl
2011-01-08 00:05 #13 av: [YlvaP]

Tja det finns det säkert. Flört

MVH Ylva / Wai-san
Vardagsbloggen
Medarbetare på Sommar och Scrubs.

Anmäl
2011-01-08 00:08 #14 av: Trollhassel

#12 Nej, visst kan man inte! Tycker det känns helt rätt att visa henne att man finns alltid när hon behöver tröst. Däremot har jag ju märkt på henne att hon ibland använder gråten som "vapen" om hon verkligen vill göra något eller ha någon sak hon inte får. Jag har genomskådat det och när jag skrattar och säger "detdär går jag inte på" så ser hon busig ut i stället. Haha! Men när det är gråt, riktig gråt så är jag där och tröstar och muntrar upp henne direkt. Jag hoppas att det bara är bra för henne för jag kan inte låta bli.

Anmäl
2011-01-08 03:35 #15 av: bubbelbubbel

jag tycker det är så svårt detdär, man läser så mycket om att barnen ska skrika och sova i sin egna säng, bla bla bla, en bekant till mig sa att "man få stå ut med att dom skriker dom måste lära sig att sova i sin egna säng, det är för deras egna säkerhet".
det grundade hon på att risken för PSD skulle öka med samsovning.

jag höll på att ramla av stolen! aldrig att jag skulle neka Neo att sova tryggt och gott jämte oss, även om jag ibland kan föredra att han sover i sin säng för jösses vad han bökar och sparkar ibland! haha

jag bar också på Neo hela tiden som nyfödd, och han vet att jag kommer på stört om det verkligen gäller, man hör ju ganska snabbt om det är akut eller mer gnäll på att något är tråkigt, men är jag på toa och han sitter i ett hörn och tjurar så får han snällt sitta där, numera kryper han ju dock efter mig och drar mig i byxorna om jag inte kommer till honom, men jag tvivlar på att han skulle bli osäker av det i framtiden! jag tror han kommer bli stark och modig för att han vet att vi alltid backar upp honom och finns där, iaf är det det jag strävar efter :)

nu sover han iaf gott i sin säng, och jag ska snart sova gott i min!

Anmäl
2011-01-08 15:34 #16 av: Trollhassel

#15 Jag hoppas också att det funkar så.

I natt och idag har julia övat på att sätta sig upp så fort jag lägger henne ner. mycket irriterande!

Anmäl
2011-01-08 19:27 #17 av: bubbelbubbel

Neo övar sig på att ställa sig varje gång vi ska lägga honom, också mycket irriterande!

Anmäl
2011-01-08 22:18 #18 av: Trollhassel

Man får väl leva på hoppet att det är en period som går över. Skrattande

Anmäl
2011-01-09 02:29 #19 av: bubbelbubbel

jaa och det är jag alldeles säker på att det är! Neo har faktiskt sovit bra i sin säng senaste dagarna, och har bara kommit över till oss på tidiga morgonkvisten, toppen!

(däremot matvägrar han och äter bara frukt.....)

Anmäl
2011-01-09 10:24 #20 av: Trollhassel

#19 Alltid är det något. Jula har ocksåsovit bättre senaste dagarna förutom "träningspasset" i går natt. Hon vaknade till ordentligt i natt också men då var jag snabb med vällingen så hon somnade om. 

Anmäl
2011-01-09 10:28 #21 av: Ketang

Min dotter är nu 2½år och hon har bara haft korta perioder som hon sovit hela nätterna. Men vi har löst det så att vi köpte en vanlig 90 säng till henne så när hon vaknar på natten lägger jag mig hos henne och sover vidare. Detta har gjort att alla har fått mycket bättre natt sömn. Tyvärr har det även gjort så att hon numera bara vill att jag ska komma in, men varvar man mellan mamma och pappa konsekvent i början så borde det fungera. Jag har varit sjukskriven så det har blivit jag som tagit henne automatiskt alla nätter.

Anmäl
2011-01-09 12:02 #22 av: Trollhassel

Min sambo jobbar natt så det är typ bara jag som tagit Julia också men vi ska lösa det så att han tar henne de nätter han är hemma i alla fall. Hoppas hon accepterar det.

Anmäl
2011-01-09 12:46 #23 av: bubbelbubbel

#20, vällingen brukade vi också köra med, funkar alltid :)
men nu funkar ingenting och idag har han ätit en halv flaska ersättning... GAAH!

Anmäl
2011-01-09 13:22 #24 av: Trollhassel

#23 Men hur kan det koma sig? Håller han på att bli sjuk...eller få en tand? Hoppas han börjar äta nart igen!

Anmäl
2011-01-09 14:45 #25 av: bubbelbubbel

#24, han har varit jättesnorig hela veckan, och är svullen i tandköttet också, så det kanske är både och?
men det är konstigt, för han äter vissa saker, dvs frukt och gröt ibland, ratar både vällingen och ersättningen och mat...
macka har han också fått i sig, vatten vägrar han så vi har gett honom äppeldricka istället. något måste han ju liksom få i sig...

Anmäl
2011-01-09 14:51 #26 av: Trollhassel

#25 Samma här. Det bara rinner ur den lilla näsan. Dessutom är Julia 10 månader och har inte fått sin första tand ännu så den lär vara på gång när som helst. Aptiten kommer och går.

Anmäl
2011-01-10 00:08 #27 av: bubbelbubbel

Neo har två, fick dom under två dagar precis när han blev 6 månader, och sen dess har det stått still, så man kan ju tycka att något borde vara på gång?!

Anmäl
2011-01-10 13:59 #28 av: Trollhassel

#27 Ja, och vi har trott att tänderna är å gång sedan Julia var 3 månader...men icke!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.