# Hur ska jag göra? Author: Trollhassel Min dotter (2 år) är inne i en lite trotsig period. Vi blir osams för att hon vill något som hon inte får eller gör något förbjudet. Jag säger bestämt nej, och förklarar varför, vilket ibland leder till att hon lägger sig på golvet och skriker. Jag sätter mig ner och pratar lugnt med henne och försöker inspirera henne till något annat, vilket faktiskt ofta funkar efter en stund. I andra fall gör hon om det igen eller ställer sig och vrålar eller hittar på något annat hon inte får. Båda dessa reaktioner kan jag hantera och jag känner mig inte alls speciellt bekymrad över detta. Men ibland kan hon få för sig att dra sig själv i håret eller smälla till sig själv, varpå hon börjar gråta och vill bli tröstad. Här har jag ärligt talat ingen aning om vad jag ska göra! Jag vill ju inte förstärka detta beteende, för hon gör sig själv faktiskt illa ibland. Vet inte hur hon kommit på att göra såhär och varför. Någon som varit med om liknande? Hur har ni hanterat det? Tröstat? Sagt ifrån på skarpen? Ignorerat? Jag ska tillägga att min dotter i övrigt är en fantastiskt glad och positiv liten flicka som sällan är grinig och sur. Tacksam för svar! ## Comment 1 Author: AnnaLundin Självskadebeteende har jag ingen erfarenhet av, så där kan jag inte råda dig alls. Jag vill bara påminna om att det sällan är lönt att resonera och förklara för ett så litet barn, som testar gränser. Det man säger går helt enkelt inte in... ## Comment 2 Author: Trollhassel Naturligtvis förklarar jag väldigt enkelt. Inga långa haranger. Jag märker att hon faktiskt förstår för det mesta. Sådant hon inte förstår säger jag bara nej till. ## Comment 3 Author: walter Jag har inga egna barn, utan bara setat barnvakt och har syskonbarn och inte sett något sådant du beskriver, så du får ta det för vad det är, bara några tankar. Det jag blev att fundera över är när barn tex ramlar utan att göra sig illa så brukar dom många gånger gråta utav rädsla och någon vuxen då avleder med någon skämtsamt kommentar typ oj hitta du ett hål eller vad det nu kan vara. Kanske just någon sådan avledningskommentar vid sådana tillfällen. Visst hon får ju uppmärksamhet, men inte just den hon är ute efter, men jag har ingen aning utan var bara det som dök upp. ## Comment 4 Author: MagArne Min grabb dunkade huvudet i golvet så fort han inte fick som han ville. Det pågick i ca en månad när han var runt 1,5år gammal. Vi försökte stoppa honom i början men sen fick han hålla på. Det blev en del bulor och blåmärken i pannan men han insåg väl till slut att det mest bara gjorde ont och inte fick några fördelar. ## Comment 5 Author: Trollhassel #3 det låter ju som något rimligt att prova. Ska se hur hon reagerar på en sådan sak...men nu har det inte hänt på ett par dagar. #4 Låter ju som ett liknande beteende. Hoppas min tös förstår det också. jag ska väl sluta trösta henne när hon gör så. ## Comment 6 Author: Marika Norrman Mitt BVC sa att det är normalt att barn "skadar" sig själv på de viset i den åldern.. Och att man ska ignorera det så slutar de efter ett tag för att de inte får någon uppmärksamhet när de gör så.