# Flytta med barn/ flyttade Du mycket som barn? Author: Theres B Hej! Vi är en liten familj med 2 döttrar, 4 år och 20 månader. Vi har de senaste 4 åren bott i Ho Chi Minh City (Saigon), Vietnam. Vi ska nu flytta tillbaka till Sverige. Min mans jobb innebär att man flyttar runt var 3:e alt 5:e år. Att flytta runt i världen där det finns ett internationellt comunity där alla sitter i samma båt, dvs ingen släkt eller vänner är en sak. Här är alla öppna för att hjälpa dig och du skapar snabbt nya vänner. Barnen är alla vana med att kompisar flyttar och att det kommer nya. Kompisgrupperna är inte så tajta så det är lätt för nya vänner att komma in i gemenskapen. Hur blir det att flytta runt i Sverige där barnen och föräldrarna känt varandra i flera år och kanske inte särskilt intresserade av att skapa nya vänskapsband? Hur kommer mina barn känna sig som vuxna? Rotlösa och inte känna att de hör hemma någonstans, eller glada över alla ställen de fått uppleva, alla intressanta människor de fått lära känna? Har du flyttat mycket som barn? ## Comment 1 Author: AnnaLundin VIlket innehållsrikt liv ni lever! Jag har tyvärr inget svar på din fråga, för jag är raka motsatsen och hoppas att vi bor kvar här tills barnen är stora - och långt därefter också..... ## Comment 2 Author: Theres B Ja, det har varit spännande men det är helt annan sak nu när vi har barn. Jag vill att mina barn ska känna sig hemma i sverige. Inte bara se svenska ut, prata svenska utan känna sig svenska. Det finns många fantastiska möjligheter och annat som barn som lever ex-patriot-livet får, men det finns oxå mycket som de inte får, rötter bl.a. Jag funderar mycket på det. Hur känner sig barnen när de har vuxit upp. Berätta gärna om du har egna erfarenheter... ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag tror inte att man kan veta hur barn som växer upp idag kommer att känna när det gäller kulturell och/eller nationell tillhörighet, inte ens de barn som växer upp i Sverige. Redan i tidig ålder knyter barn internationella kontakter via nätet och blir tidigt vana att kommunicera på engelska. Personligen tror jag att barn som växer upp idag kommer att vara mer öppna för att leva i andra länder och att den globala arbetsmarknaden kommer att vara en självklarhet att orientera sig i om 20-25 år. Kanske kommer ursprungslandet att vara en slags trygghet eller så kommer det inte att betyda så mycket. Om man ser till dagens emigranter så är det ju otroligt olika hur man upplever sitt "hemland" - vissa ser på det med nostalgiska ögon och drömmer om att flytta tillbaka medan andra fokuserar på livet i sitt nya hemland och skulle aldrig tänka tanken att återvända. ## Comment 4 Author: AnnaLundin Min svåger är amerikan och han har vuxit upp på diverse militärbaser lite överallt på jorden. Och nu bor han i sverige, men såvitt jag vet känner han sig ganska amerikansk ändå... ## Comment 5 Author: Ketang Min pappa flyttade runt väldigt mycket som barn och har berättat att han då tyckte att det var väldigt jobbigt. Att börja i en ny klass mitt i terminen osv. Men han har aldrig sagt att han känner sig "rotlös". Jag personligen tror att det handlar mer om hur trygg man är i sin familj och framför allt, hur man blir mottagen på en ny ort när man flyttar. Blir man mobbad i varje ny skola för att man är ny blir man nog ganska otrygg. Men blir man väl mottagen och får kompisar och är trygg med sina föräldrar så tror jag inte just platsen man bor på spelar någon större roll. Men sen är det säkert olika för olika barn också. Vissa kanske inte bryr sig alls medans andra mår väldigt dåligt av att ofta få lämna vänner och "tryggheten". Personligen vill jag inte ens byta dagis till dottern för jag ser att hon trivs så himla bra med sina vänner. Det är viktigt för mig! Men samtidigt måste man ju kunna leva ett liv man trivs med också. Det är en svår balansgång det där! Men om ni är inställda på att fortsätta flytta runt ofta så är nog det viktigaste att hålla ihop. Att bli/vara en trygg familj och att öppet prata med barnen om detta när dom är stora nog att förstå. ## Comment 6 Author: Zahara tror nog inte det är någon fara nu. Barnen är små och anpassar sig bra. Tror det blir värre när de kommer upp mot tonåren och kompisar och dyligt kommer in och blir viktigsre i deras liv.