# Tonårslögner
Author: Faxlin

Hej mina vänner. Hur gör ni med era tonåringar när de ljuger?  
Kom med tips till en mamma som snart ger upp.  
  
Mvh Åsa

## Comment 1
Author: bubbelbubbel

vad ljugs det om ? hur ? när ?  
vet du med säkerhet att det är lögn, har du det "på papper" så att säga ?  
konfrontera. är nog mitt tips, bit vem det nu är i örat och konfrontera.  
  
sen beroende på vad det är det ljugs om, så finns ju ömma punkter att trycka lite på, beror ju som sagt på vad det handlar om...

## Comment 2
Author: Faxlin

Det ljugs om allt och jämt. Även saker som är så självklara ljugs det om. och det ljugs i skolan för lärare och för kamrater och det ljugs hemma för föräldrar och ja allt.

## Comment 3
Author: bubbelbubbel

absolut konfrontation.  
sätt er ner, lugnt och stilla. varför gör du såhär ? vi vet att du gör det, det är inte bra, det är fel, ect ect ect.  
fast detta kanske ni redan har gjort....  
  
men oftast, det kan jag nog se till mig själv, jag ljög iof väldigt sällan som tonåring, men när man är tonåring så har man ju så mycket känslor i hela kroppen, att trycker man på lite extra och är hård, så kommer ev. barnet/tonåringen att börja gråta, och då kommer oftast många undangömda känslor fram...  
kanske låter hårt, men det fungerar..  
min moster gjorde så med mig en gång :P

## Comment 4
Author: Faxlin

Ben there done that. Vi har till och med testat med psykolog hjälp. Men helt uppenbarligen så hjälper inte det heller. Kan säga att lögnerna är allt ifrån skitsaker till riktigt allvarliga saker. För lite mer än ett år sedan satt hon och ljög om att jag slog henne och jag var värst när jag söp. När soc knackade på dörren erkände hon direkt att hon ljög. Och det är för att hon vill ha uppmärksamhet.  
Det var då hon fick börja hos psykolog. Jag fick också hjälp att prata för att komma över de känslor som denna falska anklagelsen mot mig väckte.  
  
Nu har hon gjort det igen. Och jag vet ärligt talat inte om jag kommer orka överleva detta en gång till. Försöker varje dag övertyga mig själv att jag har fler barn att leva för. Men det börjar mer och mer kännas som om det inte spelar roll.  
  
Så hur kan man komma till rätta med alla lögner. Hur ska jag kunna tycka om mitt barn igen. Just nu tycker jag inte om henne speciellt mycket kan jag villigt erkänna. Har inte riktigt kommit över den förra råsopen psykiskt hon gav mig liksom.

## Comment 5
Author: magma

Har hon gått på någon utredning, tänker på bokstavsdiagnos? Det behöver ju inte bero på att hon ljuger "bara för att", utan kan ju ha en orsak i något sådant som stör verklighetsuppfattningen? Är inte så insatt i de olika "bokstavsdiagnoserna" och vad de har för kännetecken, och de kan ju även gå in i varandra. Du kan ju prova att diskutera detta på **bokstavsfolk.ifokus**, och se om någon där känner igen sig!

## Comment 6
Author: Faxlin

#5: Jodå det här finns inom flera av bokstavs bilderna. Bland annat AdHd som vi är säker på att hon har. Både den förra skolan och jag är säkra. Men vi har inte satt henne på utredning. Det har varit så självklart ändå liksom. Men nu håller jag på och försöker kräva hjälp med henne, men det går inte så bra.  
  
Och även om det nu hör till sjukdommen så kan jag säga att det inte direkt gör det lättare att leva med.

## Comment 7
Author: magma

Eftersom ni vet att hon har AdHd, så kanske du redan har diskuterat problemet med lögnerna på "bokstavsfolk"? Det kan ju hända att det finns flera där som har varit i din sits, och som har erfarenhet och råd att ge. Förstås gör det inte situationen lättare, det har jag inte menat. Självklart måste det vara jättejobbigt. Men man kanske får en annan syn på problemet och en större tolerans/acceptans, om man vet att det finns ett syndrom bakom?  
  
Nu är jag som sagt inte insatt i hur arbetsgången är när det gäller att få hjälp med sina barn som har AdHd osv, men kanske man måste ha det utrett och fått en diagnios innan man kan få hjälp t.ex med assistent i skolan eller vad det nu kan handla om?

## Comment 8
Author: Faxlin

Men hon har assistent, hon har alla hjälpmedel de får när de har denna diagnos. Men det har inte så mycket till hjälp när det gälle lögnerna.  
Men jag får väl försöka hitta någon annan att prata med som har ungdommar som ljuger.

## Comment 9
Author: magma

Jag hoppas det är en period som hon kommer ur så småningom, helst förr istället för senare... Det måste slita på hela familjen och på era relationer.  
  
Jag dras mest med en femåring som kan ljuga från och till, vilket är på en annan nivå och mest är ett led i utvecklingen- hört att det kan komma sådana perioder just runt fem, sex år.  
  
Häromdagen när jag hade varit ute och lagt ved i pannan i ett par minuter så sa han när jag kom in igen att någon hade ringt och sagt att pappa skulle komma till sjukhuset för någon var sjuk och hade fått åka dit. Sedan broderade han ut det till att farmor eller gammelfarmor hade blivit sjuk etc. Kruxet var att jag såg på presentatören att ingen hade ringt, men innan dess blev jag ju livrädd... Mannen var dessutom bortrest på kurs och svarade inte i telefon när jag ringde, och jag blev ett tag rädd att det var han som hade blivit dålig eller råkat ut för något. Sedan kröp det fram att allt hade varit påhittat...

## Comment 10
Author: [Borttaget]

#8. Jag känner igen det och vet hur jäkligt det kan vara.

Vh LenaB![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif)

## Comment 11
Author: lightseeker

menar ni att lögnerna är en del av att ha adhd? Har en styvdotter som fick diagnosen damp, det är väl samma som adhd, -90, hon är nu 26 år och broderar ofta ut historier om missbruk, fester mm.

Jag tror också att folk lurar henne på pengar, hon får bjuda på krogen osv. för hon har inga matpengar, trots att hon har låg hyra och hög lön.

## Comment 12
Author: Faxlin

DAMP, _Deficits in Attention, Motor control and Perception_, se hyperaktivitetssyndrom.

hy´peraktivitetssyndro´m, _DAMP_ (_Deficits in Attention, Motor control and Perception_, 'dysfunktion i fråga om aktivitetskontroll, motorikkontroll och perception'), neuropsykiatriskt handikapptillstånd med symtom från första levnadsåren. Andra benämningar är _ADHD_ (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och den tidigare ofta använda _MBD_ (Minimal Brain Dysfunction).

Hyperaktivitetssyndromet utmärks av låg uthållighet, bristande koncentrationsförmåga och svårigheter att vara stilla. Svårigheter att kontrollera motoriken och bristande automatisering vid inlärning medför klumpighet, fumlighet, tal- och språkproblem samt dyslexi. Allvarliga psykiska problem är mycket vanliga och inkluderar depression, social beteendestörning och autistiska drag. Svår DAMP finns hos 1-2 % av alla svenska barn vid skolstart, måttligare former hos ytterligare 3-5 %. Pojkar drabbas oftare än flickor. Tillståndet är ärftligt eller uppstår p.g.a. hjärnskada under den tidigaste utvecklingsfasen.

Prognosen är relativt god vad gäller motorik och eventuell överaktivitet (som bara finns hos knappt hälften av alla DAMP-handikappade), men tveksam när det gäller koncentrationsförmåga och läs- och skrivfärdigheter. Psykiska problem, missbruk och social missanpassning i vuxen ålder är vanliga. Med diagnos senast vid skolstart, information, pedagogiska åtgärder och i utvalda fall medicinering förbättras prognosen, och symtomen kan avta före eller i tonåren.

## Comment 13
Author: kanin

Mina barn får utegångsförbud.

## Comment 14
Author: lisette

kan tänka mig att det är jobbigt att hon ljuger.

hur ställer ni er till en stödfamilj som kan avlasta er lite med hennes lögner och hittepå?

## Comment 15
Author: martdat

Min dotter ljuger oxå nått ofantligt,,, jättejobbigt, tex kan hon säga till folk att jag har mördat henne strypt henne, kastat stora stenbumlimgar i huvudet på henne,,,, vet vad du går ijenom, innan vi fick diagnoserna  var soc inblandat typ jämt för folk tog henne på orden och anmälde hela tiden,,, men numera beblandar jag inte mig med de mer utan har sagt att hedanefter går allt via advokat om de vill bråka,, har varit ganska lungt från myndigheterna ett tag nu,, men såren i mig läker ALDRIG efter lögnerna,,, jag biterihop och går vidare, vet ju att det har med diagnoserna att görta. får trössta mig lite med det. Vet hur de känns Åsa! skitjobbigt, jag känner mig hemsk när jag känner vad jag känner när min ljuger och skämmer ut mig, jag har erkännt för min omgivning att jag inte orkar iallafall, så min pappa och hans sambo kommer och hämtar henne när det varit ett utbrott, sen får hon bo där några dagar, har även fått SOC att anställa en kompis med familj som kontaktfamilj, så de får rycka in när jag bryter ihop, vet inte vad du ska göra gumman men jag tycker synd om dig, sluta aldrig kämpa är väll mitt råd..Min dotter är snart 11 bara men tonåren närmar sig,,.

## Comment 16
Author: Faxlin

#15: Oh, du har ingen aning om vad ditt svar betyder för mig. Det visar att jag inte är ensam i alla fall. Allt känns så svart nu och jag får ingen uppbackning av någon. Sambon anser att det inte finns någon anledning att bli varken ledsen eller arg då vi vet att det inte är sant att jag slår henne. Men jag kan bara inte låta bli att bli ledsen ändå.  
Väntar just nu på att soc ska ringa för jag är anmäld igen. Så nu drar allt igång igen. Men nu kräver jag ett snabbt möte inte om fjorton dagar. Och det är jag som kommer kräva hjälp åt henne för jag orkar inte mer faktiskt.  
Vet inte vart jag ska vända mig med allt. Det bara bubblar upp i mig och nätterna är värst. Försöker sova med gråter större delen.  
Din situation låter så otroligt lik min. Och jag bäver i förtid för den tid som kommer då din kommer upp i tonåren, för även om man inte tror det så kan det faktiskt bli värre.  
  
Sänder en massa kramr till dig. Du har lättat upp lite för mig genom att skriva till mig så jag vet att jag inte är ensam.

## Comment 17
Author: martdat

#16 Tack samma! man känner sig ensamasst i världen ibland, och man FÅR ta åt sig, det är mänskligt, och i allafall för mig känndes det bättre efter att jag erkännt att jag inte orkar själv, innan ville jag alltid visa mig stark för folk sen så grät jag såfort jag var själv. men jag hade ju tur att bli stöttad av mina nära, kanske det finns någon i er närhet med? ibland kan den messt oväntade personen bli en räddning, bara de får veta. när det gäller soc däremot så rekomenderar jag att inte lita för mycket på dem dock, och bråkar de ska du veta att man alltid har rätt till juridiskt biträde om de bedriver utredning mot ens vilja,,, jag kan skriva en roman om allt om jag orkat, fråga på om det är något du undrar. STOR STYRKEKRAM från mig!

## Comment 18
Author: Faxlin

#17: Låter som om vi kan behöva ge varandra styrkekramar en hel del i framtiden. ;-)  
Behöver du prata mer privat med mig någon gång så bara maila mig på: [faxlin@glocalnet.net](mailto:faxlin@glocalnet.net)

Mvh Åsa

## Comment 19
Author: bubbelbubbel

ååh åsa, jag blir så ledsen när jag hör att det har blivit såhär..  
och jag hoppas verkligen att ni får nån rätsida på det hela och att hon slutar med att anklaga dig för saker....\*stor kram\*

## Comment 20
Author: Faxlin

#19: Tack för de orden. Dock verkar det inte bli någon lösning. Och soc ringer inte ens upp mig.

## Comment 21
Author: bubbelbubbel

märkligt att dom inte kan sköta sitt jobb...=/  
ni får se till att ställa ner husvagnen här så du kan komma ner på semester till mig !

## Comment 22
Author: Faxlin

#21: haha, japp det ska vi göra. Då kommer jag nog bo där nere hos dg, jag och mina illrar och en hund. Känns bra det.

## Comment 23
Author: bubbelbubbel

jaa, det tycker jag låter bra :)  
(har ni skaffat en hund till ? :D)

## Comment 24
Author: Faxlin

Nej men det bör jag nog göra om jag ska bosätta mig i en husvagn ensam. Jag som är så mörkrädd :-)

## Comment 25
Author: bubbelbubbel

hahah !!! :D tror du verkligen att nån vågar komma in i en husvagn som har arga illrar i bur ? :P  
eller det är väl kanske just det dom gör...

## Comment 26
Author: Faxlin

#25: Exakt de törs ju ändå. Och flyttar jag dit så blir det ju inte burar till illrarna då får de springa lösa med mig liksom. ;-)

## Comment 27
Author: bubbelbubbel

vi har många fina hus här i krokarna ;) om det blir mörkt och ont om plats i husvagnen med alla illers ;)

## Comment 28
Author: Faxlin

#27: Snacka om att vi kommit ruggigt offtopic från lögnaktiga ungdommar nu :-)  
Men det är klart, etthus hos dig där jag kan rymma från min dotter vore inte fel :-)

## Comment 29
Author: Nordqvist

Prova motsatt psykologi.. Funkade på mig när jag var tonåring! ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)

## Comment 30
Author: Faxlin

#29: Hur menar du då? Ska jag uppmunta henne att ljuga och stjäla?

## Comment 31
Author: bubbelbubbel

#28, aah vi gjorde nog det :P

## Comment 32
Author: Lotta_A

Det där är ju jättejobbigt. Hur länge har hon hållit på o ljuga då?

Jag tror att man först måste ta reda på varför hon ljuger. Varför gör hon det? När man vet det är det nog lättare att få henne att sluta. Hon kanske är mytoman och det är ju en tvångsmässig psykisk sjukdom. Då är väl terapi det enda som hjälper.  
  
Gör hon det bara för att få uppmärksamhet kanske man ska sluta ge henne det när hon ljuger.  
Man kan ju säga åt henne men inte mer, då får hon ju det hon vill ha...  
Och sen ger man henne mer positiv uppmärksamhet när hon faktiskt inte ljuger.  
Uppmuntran hjälper mer än bestraffning tror jag.

## Comment 33
Author: Faxlin

#32: Hon har ljugit så länge jag kan minnas. Har försökt det där med att ge massor med positiv uppmärksamhet när hon talar sanning och ingen uppmärksamhet alls när hon ljuger. Det fungerar inte heller. det gör bara att hon går till ytterligheter som att säga till skolsköterskan (en ny) att jag slår henne. Så då får hon all uppmärksamhet hon vill ha.  
Hennes pappa har pratat med henne nu och tydligen är att Malin vill ha en fosterfamilj. Hon är evinnerligt less på att jag säger nej till henne säger hon.  
Hon vill inte leva med en mamma som inte tillåter att hon skolkar ibland. Hon vill inte leva med en mamma som inte låter henne dricka. Hon vill inte leva med en mamma som inte låter henne dra iväg till vem hon vill när hon vill och hur länge hon vill. Hon vill inte leva med en mamma som inte ger henne tillstånd att perca sig. Hon vill inte leva med en mamma som inte tillåter att hon tattuerar sig. Hon vill inte leva med en mamma som inte tillåter att hon färgar håret svart.  
  
Så jag får väl inse att det är det jag måste lyfta fram på torsdag när vi har möte med soc. Jag är en dålig mamma och Malin gör detta för att slippa bo med mig. Så där har jag i alla fall fått ett svar.

## Comment 34
Author: startern

#33 När jag var 16 ville inte jag heller ha en mamma som sa nej hela tiden.. Inser nu att hon bara ville mitt bästa men jag tyckte det var fruktansvärt orättvist och pinsamt med kompisarna när jag var tvungen att åka hem klockan 12 när dom andra fick va ute till 1, detta gjorde att jag ljög om vart jag var, vart jag sov, vad jag gjorde, och det vill INTE jag att mina framtida barn ska göra! Jag säger hellre: Gör vad du vill men använd hjärnan och ring om det är något! Säg hellre vart du ska även om jag blir arg så är det bättre att jag vet vart du är och ogillar det än att du ljuger för mig!!  
  
Men min käre mors "NEJ" resulterade i att jag stack hemifrån 2 veckor och stängde av telefonen, skrev en lapp innan jag stack att om det inte blev bättre så kommer jag inte tillbaka.  
Vi hade sedan möte med soc, inte tillsammans utan först gick jag dit med en kompis och fick komma med önskemål som var realistiska för en tjej i min ålder och hon talade om för mig att det jag gjorde var fel, iof visste jag mycket väl om det men jag trivdes verkligen inte som det var innan. Sen träffade hon min mamma och pappa och dom kollade igenom min lista och gjorde också en egen som vi senare kompromissade ihop till något som passade alla.  
Nu 5 år senare har jag förstått att visst, mina föräldrar ville bara mitt bästa och jag har insett att jag väntade mig ett NEJ vad jag än skulle göra så jag ljög automatiskt. Efter dessa möten kunde jag säga vart jag skulel och vad vi skulle göra och min mamma fick helt enkelt bita ihop och försöka acceptera att jag inte var hennes lilla 10åring längre.  
  
Nu när jag läser vad jag skrivit ser ajg att jag brytit ämnet lite men läs om ni vill :) Förstår att situationen är annorlunda med era barn då dom har andra problem också.

## Comment 35
Author: bubbelbubbel

#33, åsa...du är INTE en dålig mamma. varför skulle du vara det ? min mamma tillät inte mig heller göra dom sakerna. och hon är ingen dålig mamma för det. jag hade snarare sagt att du varit en dålig mamma om du skitit fullständigt i ifall hon dricker, sticker hemifrån, ljuger, ect. då är det en helt annan situation.  
men så är det ju inte, eller hur ?  
  
jag hoppas för allt i världen att det kommer gå bra på torsdag, och jag vet att du är en kvinna med tungan rätt i mun, så jag tror ni kommer hitta någon lösning.  
som lisette sa, en stödfamilj kanske vore att tänka på, för bådas och allas bästa ?

## Comment 36
Author: Elisabeth-J

Sonens flickvän har ADHD och hon ljuger om ALLT, det är fruktansvärt för om eller när hon väl talar sanning så har man svårt att tro på det tills det har bevisats. När hon en period bodde här så jobbade jag mycket med henne och lögnerna, att det inte är ok att ljuga t.e.x. Men det var svårt för hemma var hon van vid att det var ok, just för att hon har ADHD. Jag tror att man måste kämpa mycket mer med det här för dom mår ju inte bra av det och hamnar i både jobbiga och pinsamma situationer.

## Comment 37
Author: Faxlin

#35: Men varför börjar jag känna mig mer och mer värdelös för då. Herregud hon är 13 år. Det hade varit trevligt att skjuta upp det mesta av det där några år till.  
Sedan lögnerna som är om allt faktiskt, jag vet det hör till sjukdommen, men jag hälper ju inte henne genom att anse att det är okej för det. Eller? Ja, jag vet inte. Börjar få stora psykiska problem av detta. Känner att jag är på väg att bryta ihop. All julkänsla har försvunnit, och lusten att leva kännas allt mindre. Vet inte hur länge jag orkar med det här.

## Comment 38
Author: Pernilla

#37 Åsa, jag önskar fler föräldrar förmådde säga nej som du gör. Jag har jobbat som lärare i några år nu och jag kan lova dig att det skulle behövas fler föräldrar som brydde sig om sina barn nog mycket för att sätta gränser.

Är man 13 bast ska man fasen inte dricka sprit, exempelvis. Du gör inget fel som säger nej. Dålig mamma blir man i mina ögon den dag man inte bryr sig.

Heja dig! Heja dig! Kan typ familjerådgivningen ge dig tips och stöd också, så du inte blir totalt deppad?

Massa styrkekramar!

## Comment 39
Author: Faxlin

#38: Jag har en rådgivare som jag talar med ett par gånger i veckan nu angående Malin, men det börjar kännas som om det inte hjälper. Allt känns mer och mer svart ändå.  
  
Tack så mycket för de fina uppmuntrande orden.  
  
Kram Åsa

## Comment 40
Author: bubbelbubbel

#37, du ska stå på dig åsa, för du är inte värdelös. du är en bra mamma! så är det bara, det har jag bestämt ! ;)  
och jag förstår att det börjar tära på dig otroligt, det måste vara fruktansvärt att få höra allt detdär.  
många, eller egentligen alla, tonåringar säger ju saker till sina föräldrar som dom inte menar, men detta är ju ett helt annat fall, malin måste lära sig rätt och fel. och när hon inte lyssnar på dig, så får ju nån annan pränta in det.

## Comment 41
Author: martdat

Du är ingen dålig mamma Åsa! Du är en bra mamma eftersom du bryr dig, självklart ska en 13 åring inte dricka! skönt att du fått tid på soc så att det blir överstökat iallfall. kanske ett par veckor i fosterfamilj skulle hjälpa,,, En familj då som har högre krav än dig så hon inser att du nog inte är så dum trotts allt,,,

När jag var barn, ca 10 år kanske? och min mamma och jag bara bråkade blev jag placerad en vecka hoss en kompis familj,, huu  vad stränga de var,,,, min mamma var trotts allt snäll när allt kom omkring.. Önskar du bodde närmare Växjö så hade jag kommit ocxh gett dig en stor energikram!

Lycka till på mötet i morgon!

## Comment 42
Author: MaMaMade

Heja Åsa! Du är en supermorsa! Jag har ingen av dina erfarenheter men jag är säker på att jag skulle ha brutit ihop långt tidigare... Den enda kunskap jag har om hur det kan vara att ha ett barn m...vad ska jag kalla det...störning i den normala funktionen...är genom en väninna. Jag kan inte gå in på hennes problem här men jag är så tacksam för att det finns personer som henne...

Mina funderingar går i samma banor som martdats...låt henne bo ngn annanstans i ngn månad. Ett ställe där de har om inte strängare så iaf samma krav som du... Självklart ska inte en 13-åring dricka alkohol, röka el ta narkotika...det borde ju ingen egentligen. Som 13-åring får man inte heller umgås hur som helst m vem som helst...som världen ser ut idag går det inte. Pierca sig o tatuera sig får man göra när man är vuxen o vet vad man gör...jag tog hål i öronen när jag var 14 år o kan numer inte ha örhängen, armbandsklocka el andra halsband än guld...inte så skoj faktiskt. Däremot har jag skaffat en tatuering men jag funderade på den i 25 år... ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

Färga håret kan hon väl kanske få göra...för att mötas på halva vägen men varför just svart...vill hon bli gothare? Hur ser hennes kompisar ut? Kanske ni ska ge henne en sminkkurs om det finns i er närhet...lite av 80-talets "vilken årstid är du"...lära sig att framhäva sina fördelar o dölja det man inte är nöjd med... Ja inte vet jag. Mina flickor är bara 3 o 5 så det dröjar innan jag är där du är just nu.

Lycka till o massor av kramar!

## Comment 43
Author: lisette

åsa, jag är övertygad om att du inte är en dålig mamma. en dålig mamma hade struntat fullkomligt i sitt barn och låtit det göra som det vill.

jag håller tummarna för dig på torsdag.

tycker att du ska ta upp en stödfamilj om inte annat.

## Comment 44
Author: Faxlin

Nu är det torsdag. I dag är det dax. Ni kan väl hålla tummarna för mig. Mår så jävla dåligt inför mötet så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Ska dock be om fösterhem eller stödhem till henne. Helst ett fosterhem faktiskt.  
Vore lite bra att bli avlastad. Låter hemskt när jag skriver det men jag tycker inte om min dotter just nu. Jag älskar henne men jag tycker inte om henne. Även det låter rubbat. Undrar om jag är på väg att bli tokig. Eller vad som händer.  
  
Hon knäcker mig, sakta men säkert.

## Comment 45
Author: MaMaMade

Förstår precis vad du menar o du är \*inte-ej-icke\* knäpp.

Hur gick det? Har tänkt på dig hela dagen...

## Comment 46
Author: martdat

Hoppas mötet gick bra Åsa! klart inget kan lösa sig på en dag men jag hoppas att det öppnats några nya dörrar för dig!

## Comment 47
Author: lisette

#44 tror du gör rätt i att be om hjälp. förstår dina känslor.

## Comment 48
Author: Faxlin

Mötet har varit i dag som ni vet.  
Kan inte säga att jag är speciellt nöjd med det heller. De verkar inte förstå riktigt hur jobbigt det här är. De konstaterade bara att de ju vet att hon ljuger men om jag proppsade kunde de göra en social utredning och först efter det så kunde hon eventuellt få en kontaktfamilj/stödfamilj.  
En utredning ska enligt lag ta max 4 månader, men det kan ta längre tid då detta inte ses som akut.  
Försökte så väl få dem att förstå allvaret i situationen men det gick inte hem riktigt.  
Lyckades kräva en individstödjare till henne i alla fall. Så förhoppningsvis ska hon få en personal som kan ta hand om henne någon dag i veckan några timmar så får hon fantisera ut sina fantasier där.  
Hon fortsätter glatt ljuga vidare för skolan om hur jag beter mig hemma. fick en hel del vidrig information idag vad hon har sagt för att påpeka att det är livsviktigt att hon får byta hem.  
Jag ska ha strypt henne och dunkat hennes huvud in i väggen så det blöder. Att det inte ens finns ett märke på ungen har hon ingen förklaring till.  
  
Sedan ringde hennes elevansvariga idag. Hon har ljugit på bra till några av de andra nya lärarna. Hon har än en gång varit i slagsmål med en kille. Och blivit utstängd från matten båda lektionerna denna vecka.  
Tack gode gud för att hennes elevansvarig är en underbar människa som jag har bra kontakt med. Vi hörs av minst en gång i veckan. Detta för att vi ska stämma av veckan som varit och se vad hon hittat på för nytt.  
  
I går var hon enligt sig själv befriad från gymnastiken av mig. Då jag inte ljög för fröken blev hon arg för det satte kolk på henne. enligt fröken kom hon till skolan idag och berättade att hon inte kunde vara med på vissa lektioner för en av mina illrar hade huggit henne i läppen och satt kvar så länge att jag fick bända upp käkarna på illern för att Malin skulle komma lös.  
Läraren insåg snabbt att detta nte kan vara sant eftersom det inte ens fans ett sår på hennes läpp vilket det logiskt sett borde varit om illern huggit sig fast och hängt i hennes läpp.  
  
Usch, nu svamlar jag en massa igen. Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra eller med vem jag ska prata. Det är lite skönt att ni finns här inne.  
Tack för att ni finns.

Kram Åsa

## Comment 49
Author: lisette

kan inte lärarna ställa upp och trycka på soc lite att det är akut? de får ju höra alla lögner och vet väl varken in eller ut stackarna.

## Comment 50
Author: martdat

Vi finns här, bara prata på kan va skönt att prata av sig,,, ja soc är märkliga varelser, de hjälper då inte till i första taget om man vill ha hjälp. kommer ihåg när min dotter hade ett sånt agressionsutbrott i våras på en parkering att jag tillslut rinde socialsjoren och bad de komma,, gör man inte om det inte är allvar,,, men det var inte lätt att få dit dem, de kom när jag börgade storlipa på telefon,,, fasst det var inte deras sak sa de,,, de hjälpte mig hem och lämnade oss på parkeringen, jag bad dem stanna men de bara gick, ringde inte ens senare för att kolla hur det gått,,,,

Ta kontakt med soc gruppledare och hör om de inte kan skynda på en utredning, det du berättar är mer än man orkar, jag tycker du är jättestark som härdat ut dessa lögner,, skulle jag nog aldrig klarat,,,min dotter ljuger med i mängder men änsålänge har hon inte blandat in skolan i "strypningar" "mord" och annat utan hållt sig till de närmaste men det kommer väll, huuu,, Stackars dig Åsa... Kram

## Comment 51
Author: Faxlin

#49: Vi har försökt trycka på från skolan redan innan mötet då de har tagit 2 veckor på sig från första lögnerna om slag denna omgång till ett möte. Men det funkar inte så bra. Den som håller i detta är chefen inom detta område på soc så jag är rätt lurad på att få det snabbare tyvärr.

#50: Ja som jag sa tidigare, så skönt att ni finns här. Även om mina inlägg säkert är både obalanserade och svårt lästa iblena. Känner själv att jag börjar få svårt att formulera mig som jag ska.  
Enligt soc är det inte synd om Malin, alltså är det inte akut. Att jag mår skit det skiter de liksom i. Att jag inte vet om jag kommer orka leva mig igenom detta har heller ingen betydelse. De hoppas jag struntar i att ta livet av mig. Jag måste tänka på mina andra tre barn sa de. Så var det löst.  
  
Nu sak jag försöka finna ork att ta itu med yngsta sonens skola den 10:e då vi har möte där. Han mår så dåligt i skolan nu, och det här har inte gjort att han mår bättre. Han har till och med försökt strypa sig själv i skolan så han mår inte bra.  
Men det kan vara svårt att må bra när skolan tillåter mobbing och försvarar mobbarna. Ännu ett slag att ta sig igenom. Lider så med honom. Och det är jobbigt att slåss med skolorna med. Så vart finner man orkjen att orkja med alla saker samtidigt?  
Här är den så gott som slut i alla fall.  
  
Kram på er

## Comment 52
Author: MaMaMade

Vad ska man göra för att få ett mer enhetligt engagemang från soc? Känner människor som haft ett helsike för att få adoptera men som senare godkänts som fosterhem för mkt "jobbiga" barn m extrema hemförhållanden...får det liksom inte att gå ihop...

Ibland verkar de ta i med hårdhandskarna för ett muspip o sedan skiter de i åratal av anmälningar av ex vanvård av barn...inte samma kommuner iofs men...varför en sådan skillnad i arbetssätt?

Mera kramar kommer Åsa!

## Comment 53
Author: Faxlin

Tack så mycket för kramarna.  
  
Ja, vad gör man med soc. Det borde vara samma arbetsätt oavsett vilka komuner man bor i. Men det är det inte. Jag försökte förklara att när jag var ung fick jag hjälp direkt med en fosterfamilj. Och d fickj jag svaret att utveckjlingen går frammåt och att alla även de måste följa med. Snacka om utveckling.  
Just nu känner jag mig som 96 åriga Agatha på hemmet som säger: Det var bättre förr på den gamla goda tiden.  
  
Men okej allt var inte bättre förr, men jäkligt mycket var det. KJolla på våldet som finns ute i samhället, dödsskutningar i skolor, misshandel i skjjolorna. På den gamla goda tiden gjorde eleverna som läraren sa. Man hade respekt för de äldre. I dag är den borta. Om lärarna säger något väljer eleverna själv om de vill medverka eller inte. De skja själva ta ansvar för sin egen utbildning redan i första klass. Undrar hur många sju åringar som tänker på ur de ska lägga upp sin skjolgång för att bli tillräckligt bra när de går ut nian.  
Undrar hur många av dem som klarar av att säga jag behöver läxa denna vecka, med de och de sidorna. Jag behöver jobba merr med svenskan men mindre i mattematiken.  
Tror det mesta är knasigt i dag. Och soc de bara knasar på som de brukjar och så står de där i slutändan och säger att det var absolut inte meningen att det skulle gå så här. Med fcit i handen borde vi ha agerat annorlunda säger de då. Men då har redan någon mist sin mamma eller pappa. eller någon förälder har ledsnat och skjutit ihjäl någon annans barn eller liknande.  
  
Usch, det är en tragisk värld helt enkelt.

## Comment 54
Author: bubbelbubbel

jag försökte skicka ett sms till dig igår åsa, men jag tror inte det kom fram...?  
  
tråkigt att höra att det inte gick bra på mötet, usch, jag blir upprörd när jag hör hur dom beter sig ! dumma sociala myndigheter ! dom ska väl hjälpa alla som behöver hjälp och inte bara nersupna missbrukare ? för det är det enda dom gör i min stad. \*morr\*  
  
och tråkigt att höra om lillkillen..usch, han var väl inte så jättegammal ? 11-12? inte ska man väl må så dåligt då...  
  
jag tänker på er iaf, massor !! \*kramas\*

## Comment 55
Author: [Borttaget]

Stå på dig Åsa! Jag är bara 17 år men jag tycker att du gör helt rätt när du säger att hon inte får pierca sig och färga håret svart osv. Jag gjorde båda sakerna när jag var ca 14, jättefult! Piercingen tog jag ut så nu har jag ett ärr i ansiktet. (precis som mamma sa att jag skulle få när jag lessnade och tog ut det), håret var jättesvårt att få fint igen. Vi tonåringar tycker nog att mamma och pappa mest är pest och pina, men efter att ha rymt hemifrån och allt dedär, och sen mogna och börja förstå att mamma och pappa bara ville väl, så önskar att man bara lyssnat på dom istället för att springa runt på stan varje kväll och **skämma ut sig.** Om jag hade fått en chans till så hade jag aldrig uppfört mig som jag gjorde mot min mamma, hon är världens bästa, och det visar ju bara att hon bryr sig när hon försöker få mig att inte förstöra mitt liv.  Jag är tacksam för att hon försökte iallafall, det var ju mitt fel eftersom jag inte lyssnade.

Vad jag vill komma fram till är att din dotter förhoppningsvis tar sitt förnuft till fånga och förstår varför du inte vill att hon ska dricka sprit osv. Kanske inte nu, men om ett par år..

## Comment 56
Author: Faxlin

#54: Min mobil funkar inte som den ska. Kan bero på det. Den ringer lite när den vill och smsar lite när den vill. Hmm, undrar om jag behöver en ny :-)  
  
#55: Din syn på saken ger mig lite hopp mitt i allt. Kanske kommer hon uppskatta mig längre fram i alla fall. Till dess kan jag bara hoppas hon slutar med sina lögner.  
  
Mvh Åsa

## Comment 57
Author: bubbelbubbel

#56, låter som om du kanske behöver en ny, ja :)

## Comment 58
Author: Sessan1

Äsa, klart du **inte** är ngn dålig mamma. Jag vet ju inte hur min dotter uppfattar mig. Det visar sig väl den  dag hon flyttar hemifrån. Hon har nyligen fyllt 18, så hon får ju göra vad hon vill nu. Men som vi har varit osams för ngt år sedan vill jag inte vara med om längre. Jobbigt har det varit iaf :( Känns inte som hundra procent än tyvärr. Sedan tycker jag det verkar som om hon inte kan prata naturligt heller med mig  när killen hennes är med henne hem hit :( Det låter väldigt "gnälligt" när hon pratar med mig :( Hon kan inte vara naturlig då :(  Känns väldigt jobbigt det oxå. Så pratar hon med killen oxå har jag hört när hon pratar med honom i mobilen sin.  Måste det låta "gnälligt" när ungdommar/Tonåringar pratar med varandra??  Jag tycker det låter väldigt illa.  Inte för att jag lyssnar på vad dom pratar om, men eftersom hennes rum är vid köket så kan man inte undgå ibland att höra hur illa det låter :(((    Jag tycker det ska bli sååå skönt den dag hon flyttar hemifrån så jag får lite andrum ett tag.   Jag bara läääängtar dit.

kram/Sessan1

## Comment 59
Author: catfoot

Tonåringar, är ett härligt släkte...Flickor framför allt..jag har provat bäggedera..pojkar är rak på sak, säger med sin svängiga basröst som går upp å ner..vad dom ska göra å inte..tjejer piper å skriker hela tiden..Dom är klart jobbigast..men som nån skrev mamma-son=bra ,pappa-dotter=bra..är det för att vi mammor vet vad som kan hände en tonårstjej å vad vi själva varit med om...jag tror att så är fallet..

Men idag när jag ser tillbaka på det hela så saknar jag ändå dessa gängliga å stökiga tonåringar som invaderade vårt hem varja kväll, vi hade ungdomsgård praktiskt taget, många av byns ungdommar samlades hos oss...Vilket jag var glad över, för då visste jag var mina egna var...

Men nu ser jag ibnte fram emot mitt brorsbarns tonårsperiod, den kommer inte att bli lätt, ät jag rädd för....

## Comment 60
Author: Sessan1

Hej Kattfoot :) Ja du, det har jag oxå hört: Mamma/son,, Pappa/dotter, verkar vara bättre relationer av ngn märklig anledning. Jag har iofs haft bättre relationer med min mamma när jag var yngre eftersom att våra föräldrar var skilda då, så jag bodde ju då med mamma, det var inga problem. Alla är ju inte lika på så sätt heller men jag tycker det har varit jättejobbigt med min tonåring :(  Det känns ju fortfarande inte som 100% precis. Hon kan INTE vara naturlig mot mig iaf när killen hennes är här :((    Nästan så hon tror att man ska ta killen ifrån henne :( Hon "hänger" sig  fast vid honom när man försöker prata lite med killen, eller när han vill prata med oss, kan  det vara svartsjuka eller vad? Verkar nästan så tycker jag. Enormt jobbigt är det. Nästan som om man skulle **BE** att får prata med killen hennes :(    Är verkligen jobbigt!  Som igår när vi pratade lite med killen, ja då kom hon och höll om hohom flera gånger. Precis som om hon tänkte: Bry dig om mig istället, lyssna inte på dom :(    Lite störande faktiskt.

## Comment 61
Author: catfoot

Ja, man ska nog vara glad att man haft en bra relation till sin mamma under tonårsperioden..hade själv inga större problem just med mamma..Dom var bara töntiga föräldrar under en period...men jag hade ändå respekt å kallade dom aldrig en massa dumma saker..

Å jag har själv haft turen att aldrig blivit kallad en massa dumma saker, varken av mina egna aller mitt äldsta brorsbarn..men vi får se hur det blir med det mindre brorsbarnet som bor här nu...Kram

## Comment 62
Author: martdat

Ja nu har min dotter snart 11 ljugit sig blå , hon var här med sin kille och en tjej på ca 10 i går, då ville de gå hem till den andra tjejen, först när de förklarade var hon bodde så hörde jag att det var ett helt annat bostadsområd, ett väldigt stökigt sådant, Nej sa jag, du får inte gå varken dit elr så långt själv,, då sa flickan att hon nyss flyttat och bodde på gården gämte här, OK då lämnade nr te flickan och så gic de, kl var över sex och beckmörkt kan tilläggas, när jag ringde för kvällsmat tyckte jag det tog lite väl lång tid att ta sig hem, så jag frågade HAR ni vart på det andra området näää,,, Såg ju att de ljög, (dottern och killen) OK men jag ska kolla nr på internett så ser jag ju sa jag, då kom sanningen fram, de hade vart TVÅ omräden iväg!! nänä, nu får de inte vara ute och leka efter sex när de gjorde så,.,,, åhhh,

## Comment 63
Author: Faxlin

#62: Bra tycker jag att du direkt visar att det inte är okej att ljuga. Så har jag alltid gjort och det har fungerat på de andra barnen men inte på Malin dock.

## Comment 64
Author: [Borttaget]

Mytomani?

## Comment 65
Author: [Borttaget]

Har inte läst igenom allt men måste inflika att lögner har ingenting med ADHD/DAMP/ADD att göra. Dessa är en sjukdom som orsakas av en mindre hjärnskada när personen är ett foster.

Det finns inget som binder någon av sjukdomarna till lögner, så det beror inte på sjukdomen.

## Comment 66
Author: AnnaLundin

De diagnoser du nämner är inga sjukdomar utan neuropsykiatriska funktinshinder. Det är viktigt att skilja på!

## Comment 67
Author: [Borttaget]

Självfallet. Min miss. Men fortfarande, lögner har inget med diagnoserna att göra.
