# ADHD Author: GuPpY Ja som rubriken säger. Någon mera här med barn som har diagnosen ADHD eller kanske någon som är nyfiken och vill veta lite mera? Vi har 3 underbara barn, Viktor 12 år, Simon som är 7 år och så lille Albin som just fyllde 2. Viktor och Simon har båda diagnosen ADHD Viktor fick sin diagnos runt 8-9 års ålder och Simon fick förra hösten diagnosen trotssyndrom men som nu övergått till ADHD. Är inte direkt någon expert på området, men med 2 st barn som har diagnosen så har jag en del erfarenhet och delar gärna med mig // Johan ## Comment 1 Author: CBA Vad bra med någon att ha som bollplank...om du tillåter!? Vi väntar på kallelse till en barnläkare med våran äldsta son som är 8 år. Tyvärr så är det sådan fruktansvärd väntetid...remissen skickades i början på vintern förra året. Just nu är vi inne i en bättre period, så för tillfället känns beslutet om att ha sökt hjälpen kanske förhastad...men å andra sidan så har det tagit några år för oss att komma till den insikten att vi behöver hjälpen så helt fel kanske det inte är ändå. Men det går inte en dag utan att det har varit konflikter av ena eller andra slaget. Nu ska vi inte måla hin håle på väggen i förskott och automatiskt sätta en diagnos på honom,men läser man kriterierna för ADHD/ADD så uppfyller han mer än kvoten säger. Det är så frustrerande och jobbigt att inte veta vad ochhur man ska göra. Det sägs att tex ADHD är/kan vara genetiskt och att det oftast är mannen som är bäraren...stämmer det och får man vara närgången och fråga vem av dig och din fru som bär på anlaget (du behöver inte svara om du tycker jag tränger mig på) ? Jag kan vara väldigt kontrollfixerad och kan ha svårt för plötsliga förändringar, jag vill gärna vara förberedd innan annars kan jag få det jobbigt...samt att jag har en del andra "fixa idéer" som maken kallar det :o) När jag har någon av mina "idéer" så brukar jag skämta om att det är mitt autistiska jag som spökar...så jag tror att OM min/mina son/söner har någon form av funktionshinder så kommer det från mig. ## Comment 2 Author: Cattis Jag har två barn med bokstavshandikapp och ytterligare ett som inte fått diagnos ännu. En 15-årig dotter med Asperger (med drag av ADHD). Och en 8-åring med ADHD. Man kan säga att livet iaf aldrig bli långtråkigt här... :-) 15-åringen har fått medicin och fungerar oerhört mkt bättre nu. #1 ADHD/Aperger ÄR ärftligt. I mitt fall kommer det från min sida av familjen. :-( Två av mina fem syskon har också bokstavshandikapp.  Det finns ganska bra test att göra på nätet om man vill få en liten vink om man har ngt handikapp. Testa dig. ## Comment 3 Author: CBA #2 Vet du vart man hittar det testet? ## Comment 4 Author: Kittentotts Jag har en pojke med adhd hyperativitet som är 18 år idag. Sen har jag en pojke med en utvecklingsstörning. Själv så har jag som vuxen fått min egen diagnos som är adhd. Att sätta sig göra ett test själv som ligger ute på internet är inte bra, en utredning tar 3-4 månader med hur mkt tester som helst, kan ju säga detta va en mkt kämpig tid med tester jag gjorde.Inget test kan säga dig om du har adhd genom svara på frågor, du kan inte heller läsa dig till och gissa detta måste vara diagnosen mitt barn har. Det är mkt olika åsikter om detta är ärftligt, men den psykolog jag haft till mina pojkar frågade om jag ville göra ett test efter alla de år vi haft henne hemma och varit hos henne med pojkarna, hon såg det va något med mig också. Jag har alltid varit en som behövt ha struktur ordning och reda kring barnen, fick alltid beröm för hur fint jag hade det, och att jag hängde saxar o annat högt upp så jag själv fick stå på stol eftersom största pojken va hopplös med klippa sönder allt och va en fara för oss alla med dessa saker i handen. Finns många olika diagnoser inom adhd, man kan läsa om dem här: [http://hem.bredband.net/b115842/nep\_adhd\_intro.htm](http://hem.bredband.net/b115842/nep_adhd_intro.htm) Men jag som haft dessa barn kring mig så många år har läst allt snart, min dotter på 21 år har utbildat sig inom detta området, Man känner ibalnd igen sig i en form, men vi trodde minstingen hade Asberger, det visade sig han hade autismliknande drag, men nu har de vid 10 årsålder och utredningar sen han va 3år sagt han har helt enkelt en utvecklingsstörning. Minstingen går på särskolan sen 3år tillbaka, innan dess gick han på särskoledagis. Genom åren har jag varit hemma med dessa pojkar, varje dag va jag i skolan då pojken började åk 3 för de inte klarade hantera hans sätt. Högstadiet ett par gånger veckan. Men jag älskar min annorlunda barn som jag kallar dem, de ger mig så mkt. ## Comment 5 Author: Mariabullen Det var just Neuronätets sajt som fick mig att inse att min dotter har ADHD el. ADD för några år sedan och efter långvarig kontakt med BUP. Tösabiten är idag 13 år. Hon gick 2 år i vanlig klass =katastrof, sedan 4 år i samverkansklass och ska nu börja i en vanlig klass igen efter sommaren. Kittentotts skriver om annorlunda barn och visst lever vi ett annorlunda liv, mer intensivt och helt klart rikare! Har ni kontakt med habiliteringen? Det fick vi först förra året och GUD vilken skillnad mot BUP (som jag inte alls har något gott att skriva om. Plötsligt fanns det massor av resurser för både mig och min dotter. Jag är så tacksam för att de finns!!!!! Finns det någon med bokstavsbarn i tonåren i vanlig klass här? ## Comment 6 Author: Kittentotts Tänk att efter alal dessa åren har jag aldrig hört namnet bokstavsbarn![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)Men det ändras ju hela tiden. Jag har ju haft min pojke som idag är 18 i vanlig klass hela tiden, han har ju svår Adhd med hyperaktvitet, svåra koncentrations svårigheter. Han fick mediciner först i högstadiet. Skolan fungerade inte, men då pga lärare som inte ville lyssna på de möten vi hade varje månad, jag gav dem råd o tips, men så vid nästa möte hade de gjort annat ändå. Vi har kontakt med habiliteringen, de är ljuvliga! så mkt stöttande och en massa hjälp har vi fått. Bup gav inget, där åt pojken upp alla suddgummin på kapp för han blev så nervös, jag hade fullt upp med få honom sluta äta upp suddgummin, psykologen sa det inget gjorde, han va så seg i sitt tal så min pojke o jag blev helt enkelt nervösa, va bara sluta. ## Comment 7 Author: Milla Har en 15årig pojke med ADHD hyperaktivitet, han medicinerar med Concerta, sen har jag en 13 årig dotter med Torrettes syndrom och Aspberger ## Comment 8 Author: Cattis #5 Jag har en 15-årig dotter som går i vanlig klass/vanlig skola. ## Comment 9 Author: Kittentotts #7 Tycker din pojke om Concertan? Jag äter ju den då jag själv har Adhd. Min pojke som är 18år har ätit den med. Pojken tyckte den gjorde att han inte kunde sova, sen tappade han matlusten. Det jag märker är ju man ska äta då man tar den på morgonen, men också att man äter mindre, och att man framåt eftermiddagen ingen matlust har. ## Comment 10 Author: Mariabullen #8 Har hon alltid gjort det? Har hon extra hjälp i klassrtummet? Hur går det för henne, inlärningsmässigt och socialt? ## Comment 11 Author: Smeagol jag har två småsyskon en kille och en tjej. varav tjejn 12 år fick diagnosen adhd för ngt år sedan och pojken fick diagnosen rätt så nyligen, och fick även veta att han har en mild utevecklingsstörning. Med min lillasyster har det varit väldigt kämpigt innan hon fick diagnosen. Man fattade lixsom inte vad som var felet när hon fick ständiga utbrått!! Men med min lillebror så har man lixsom inte märkt av det. Väldigt lugn av sig. men de var i skolan som de upptäckte att han hade svårt att sitta still osv. Känns skönt på sätt och vis att de finn ngr här inne som har barn som har adhd, kan vara mycket bra att prata med ngn om man undrar över nått. Båda mina syskon äter nu medecin som jag vet har hjälpt på min lillasyster men brorsan vet jag ej. Träffar dem tyvär inte så ofta eftersom de bor en bit bort. Någon som har något bra tipps på hur man ska hantera barnen när de får sina utbrått?? Har kännt en stor maktlöshet och frustration de gånger jag varit barnvakt osv. ## Comment 12 Author: Milla #9 ja det fungerar,han märker dock att han tappar matlusten,men han säger själv att han känner sig mycket lugnare av den och det överväger. ## Comment 13 Author: Kittentotts #12 ja de fungerar kanonbra annars. Va bra han tycker om dem själv också, min 18 åring slutade så fort han blev myndig![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif)Man märker ju skillnad med medicinerna. Innan åt vår pojke Amfetamin, han säger idag de va bättre, och jag kan tänka mig dem bättre ibland eftersom dem tar man 3 ggr dag, de går fortare ur kroppen, men det är problem då jag inte gilade han hade med sig dem i skolan själv om dagarna. ## Comment 14 Author: Milla #13 ja det förstår jag, min son äter inte nu under sommarlovet och peppar peppar än så länge fungerar det och han är relativt harmonisk. ## Comment 15 Author: Loove Kanske inte samma...men ändå... Min son fick nästan ADHD diagnos för 6 år sedan. Den slutgiltiga diagnosen blev sedan djup depression som behandlades på någonting som kallas mellanvården där han gick i skola 3 dagar i veckan i 1 års tid. Han mådde då mycket dåligt men tiden på mellanvården var vad han behövde. innan han kom in på mellanvården var jag hemma med honom i 6 månader pga alla dessa tester och utredningar som skulle göras, plus att han inte orkade med skolan, han var helt enkelt i såpass dåligt skick, vi mådde alla väldigt dåligt. Idag är han 17½ och har precis slutat 9an med 2st 2st MVG, 2st VG och resten G i betyg och med en mycket stolt mamma. För bara 3 år sedan räknade ingen lärare med att han skulle få högre betyg än G. Han gjorde själv nyligen ett IQ test på nätet via mensas hemsida och svaret var att han kunde få göra test för att bli medlem. JAg frågar mig lite, dessa bokstavsbarn, är dom egentligen väldigt intelligenta och att det liksom blir för mycket information för dem att hantera i huvudet? Nu fick ju inte min son ADHD diagnos, men jag kan ändå se en del tendenser som han hade då han var deprimerad, att inte kunna sitta still, att alltid hålla på och pilla med allt osv. Han kan sitta och spela samma strof på sin elgitarr i timmavis, som träning ,,men ändå.. L ## Comment 16 Author: Niklas #15: Läs en del av böckerna om ADD och ADHD som jag tipsar om på Studieteknik i fokus. Där är de eniga om att många med dessa diagnoser är minst lika intelligenta som andra. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 17 Author: Loove #16 Jag kanske var otydlig... Jag menade inte att de barn skulle vara mindre intelligenta än andra barn... Frågeställningen jag gjorde var om de kanske var MER intelligenta än genomsnittet. Har inte läst böckerna och kan nog ärligt säga att jag inte kommer att göra det heller...men jag var mest nyfiken.  L ## Comment 18 Author: Niklas #17: Det var så jag uppfattade dig också. :-) Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 19 Author: [Borttaget] Hej Jag har 4 barn, 18, 14, 13, 4. Barnen 18 och 13 har haft diagnosen ADHD i några år nu. 13-åringen har också svår dyslexi. Jag blev uppriktigt sagt förvånad och missuppfatta inte mig, överlycklig att det är mer än jag ![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif)  fy f.. vad skönt det känns att inte vara ensam... Att veta att man kan prata med någon som VERKLIGEN förstår och inte bara säger, jo jag vet att det är svårt... Här kommer jag att komma tillbaka... Ha en underbar dag alla, pussa era underbara och speciella barn.. de är unika... För de som vill har jag en hemsida om våran familj, som ännu inte är riktigt klar. [http://www.villerkulla.com](http://www.villerkulla.com/) kom gärna med förslag, kritik, ja i stort sett allt... tar åt mig som en svamp ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) ## Comment 20 Author: Mariabullen Känner igen mig! Trots långvarig (6 år) kontakt med BUP trodde jag, tills förra året tack vare habiliteringen, att jag var den enda mamman med en flicka med ADHD i stan (110 000 inv.). Det var jag verkligen inte!!!! Har du inte kontakt med hab. rekommenderar jag dig dem, varmt. Det finns visst några mailinglistor också. Bl. a "Bokstavsbarn" (på kanalen?).  Nu ska jag kolla er villerkulla :-) ## Comment 21 Author: [Borttaget] Hej Mariabullen... Tack för din kommentar ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Jo vi fick kontakt med HAB för 2 år sedan när min en a kille fick sin dyslexi-diagnos, och de är dem människorna som är utbildade, sas, msom har hjälpt och stöttat oss mest. Socialen har vi haft så fruktansvärt dålig erfarenhet av, outbildade och för unga, med ingen livserfarenhet själv... Visst det finns pärlor bland dem men de är små, när man står på hystrins kant ibland... Ha det bäst Många sommarkramar (för här skiner solen idag HURRA!!) från oss//Cina ## Comment 22 Author: Tatsu Vad är HAB? Och hur får ni reda på att barnen är bokstavsbarn, kan de göra en utredning när de är 4- 5 år eller måste de bli större. Jag har ett barnbarn som jag tror har något av detta. ## Comment 23 Author: [Borttaget] #22 Hej HAB betyder Habiliteringen =) är så bekväm med förkortningar... \*L\* Min äldste var 5 när vi började utredningen och 9 när han fick sin diagnos. Min andra son var inte mer än året. Jag hade ju allt i minnet liksom så jag såg ju allting igen, typ.. Han var 5 när han fick sin första medicin och så dålig att han inte kunde testas ordentligt. Deras pappa och jag låg i skilsmässa och han mådde inte bra, det blev ju kaka på kaka så att säga. Idag tar han Strattera och mår kanon. Äldsta sonen medicinerar inte idag utan klarar sig bra ändå. Mitt råd läs allt du kommer över, sök på nätet, fråga sajtvärden om tips eller oss andra här ute. Det är bra om ni tidigt kommer in så att ni och mamma o pappa, syskon får stöd och så klart barnet som kanske har det. Stödet är enligt mig jätteviktigt. Fråga er familjeläkare hon kan råda er. Lycka till tänker på er och finns här om det är något, det gör vi alla =) Cina ## Comment 24 Author: Niklas #22: Det går att utreda när de är 4-5 år även om det inte är så vanligt. Vänliga hällsningar Niklas ## Comment 25 Author: LiindaLarsson vart kommer dom där funktionshinder/handikappen? är bara ny fiken .. är det nå DNA som kommer från föräldrarna eller.. har en kompis som har det.. hon är precis som en vanlig människa .. massor säger att dom som har ADHD, att dom har massor med utbrott och att dom blir lätt sura.. hon får inga utbrott.. men hon har lite svårt i skolan .. men hon går samma skolan som ett vanligt barn inte med nån stödlärare eller nått,, bara lite svårare att konsentrera sig .. men ibland kan jag oxå ha svårt att konsentreram mig, och inte har jag nå funktionshinder.. ## Comment 26 Author: Niklas #25: Det är olika. En del är medfödda och kan ärvas. Andra kan man få vid förlossningen. Vissa vet de nog inte riktigt. Hur funktionshindren yttrar sig är väldigt olika. Om din kompis harsvårt att koncentrera sig, men inte är hyperaktiv, låter det som om hon har ADD (Attention Deficit Disorder) snarare än ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 27 Author: PimTheGreat orkar inte läsa allt.....:// Vad innebär ADHD? Är det vanligt att man drabbas av det eller att barn drabbas av det? Går det att förebygga? ## Comment 28 Author: Niklas #27: ADHD är förkortning för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det betyder ungefär att man har svårt med uppmärksamhet, koncentration och hyperaktivitet. Det är ganska vanligt. Jag har läst att ungefär ett av trettio barn har det. Om det går att förebygga vet jag inte. Däremot går det ofta att hantera ganska bra. Vill du veta mer om ADHD kan du läsa artiklar på [http://bokstavsfolk.ifokus.se](http://bokstavsfolk.ifokus.se/). Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 29 Author: PimTheGreat #28 Ok, tack för din länk och info.. ## Comment 30 Author: Noeli Länktips för test...: [http://www.hcp.med.harvard.edu/ncs/ftpdir/adhd/18Q-Swedish%20FINAL.pdf](http://www.hcp.med.harvard.edu/ncs/ftpdir/adhd/18Q-Swedish%20FINAL.pdf) Jag har inte hittat testerna för **barn** på nätet bara förklaringar på vad det handlar om. ## Comment 31 Author: thecrazykid hej jag kanske typ har adhd passar nog rätt bra förutom sitta still kan nån länka internet test?? ## Comment 32 Author: thecrazykid /kille på elVA baST ## Comment 33 Author: thecrazykid **undra bah för ni verkar jävla bra på detta asså** ## Comment 34 Author: exitingsvillemo Om du nu är en kille så kan jag informera om att du har skrivit tjej på din preivata sajt ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 35 Author: Pricken16 jag har inga barn. men om jag och min pojkvän får barn (vilket jag räknar med) så tror jag att den kommer få adhd. Min pojkvän, tomas, har nämligen ganska svår (eller vad man ska säga) adhd, likaså hans mamma. han bror har antagligen och adhd men han vägrade göra ngn utredning om det. jag måste erkänna att jag är ganska orolig över detta. kommer jag klara av att ta hand om ett barn med adhd? tomas var tydligen extrem med sin hyperaktivitet, hans mor var tvungen att sluta jobba för att vara hemma och ständigt redo att kasta sig i bilen för att leta reda på tomas när han rymt från skolan, slagit ner någon eller klättrat upp på skoltaket. jag har lärt mig att ta hand om tomas när hyperaktiviteten tar över, jag har fått honom att själv försöka dämpa impulsiviteten så att han inte slår tillbaka om jag råkar riva honom eller stöta till honom. jag har nästan fått honom att första att vissa av hans vänner inte är bra för honom, att de utnyttjar honom pga av hans svårigheter att säga nej. men blir han riktigt rädd är det bara hans mor som kan hantera honom. bara det här har tagit mkt på mina krafter, hur ska jag då orka med både honom och ett eller flera barn? ursäkta att jag använde tråden för att skriva av mig :P ## Comment 36 Author: AlbaStiffler #35> Oj, vilket dilemma. Spånade just igenom denna tråd och slogs lite av samma undring som dig. hur "vågar" man skaffa barn när man själv har ADHD eller ens sambo har det eller om man redan har ett barn som fått diagnosen. Menar inte att jag itne förstår att man ändå gör det, men JAG skulle iaf fundera väldigt mycket innan om jag skulle våga. Sen kom din fråga Dobaraq, och du skriver ju precis det jag tänkte på. Kan tyvärr inte ge dig några råd, men jag skulle tro att ett barn, oavsett friskhet, alltid är "värt" att skaffa och att man helt enkelt lär sig leva med dess egenheter och ev sjukdomar. men jag förstår att det är en gigantisk risk och uppoffring man får göra mot ett "normalt" barn. Har knappt erfarenheter alls av ADHD, mer än att min egen mamma och pappa, sedan vi vuxna barn flytttat hemifrån, tagit ett fosterbarn på 11 år som har ADHD. Hennes pappa har även ADHD och denna familj har tydligen haft det lite väl svårt pga detta och därmed kommit till denna lösning. Men det finns såklart Massor med hem där det funkar bra med ADHD-förälder OCH ADHD-barn... ## Comment 37 Author: Pricken16 #36: självklart är det värt att skaffa barnet ändå! jag är mest rädd för att jag inte kommer orka hantera både tomas och eventuella barns adhd.. jag är rädd att barnet ska bli lidande av att jag inte orkar. Dessutom är jag lite rädd för kombinationen tomas impusivitet+litet barn. för jag vet att råkar jag göra honom illa så slår han tillbaka och ber sen om ursäkt (han håller på och lär sig behärska sig). tänk om barnet petar honom i ögat, river honom, sparkar honom eller bara hoppar fram runt ett hörn och skrämmer honom.. nu tror jag ju att tomas har mognat och ytterligare lärt sig behärska adhd innan vi får barn om sisådär 5 år kanske. men tanken ligger ändå där längst bak i huvudet. min lilla älsklingstomas <3 ## Comment 38 Author: Niklas Om du känner att ADHD är ett så stort problem att du inte vet om du orkar hantera det kanske du inte ska skaffa barn eller i alla fall inte förrän du känner dig säker på att du orkar ta hand om det. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 39 Author: AlbaStiffler Om du nu är osäker, vilket jag förstår att du är, så kanske ni kan skaffa hjälp utifrån. Finns det inga stödgrupper/föreningar för familjer med ADHD? kanske har de samtalsgrupper ni kan delta i. Kanske har de behandlingsprogram även för vuxna, där han kan jobba med "angermanagement" så att säga. Så att han får mer verktyg för hur han ska hantera sin impulsivitet och ilska. Då kanske det snabbar på det du redan lyckats rätt bra med, vad jag förstått. Kanske kan sådan hjälp, eller bara kontakt med andra familjer i din/er situation, hjälpa dig komma till ett beslut om eller när det är lämpligt för er att skaffa barn? Så skulle nog jag resonera tror jag, att jag skulle vilja ha mer kontroll över hur pappan kommer vara med sitt barn, innan jag skaffar barn med honom. Men å andra sidan, kan han ju förändras helt när det gäller just sitt eget barn. Dvs att han mognar till rejält och inte alls har de problem han normalt har... eller inte... ? hmmm... ## Comment 40 Author: Pricken16 #39: Han vill inte gå ngt behandlingsprogram just nu. Han träffar dock en psykolog lite då och då men inte ofta. vi är fortfarande unga så det kommer dröja ett par år inna det blir ngt barn. Under tiden får han mogna i sin takt och lära sig att leva med adhdn, om jag fortfarande är osäker när det börjar bli tal om barn så hoppas jag att han kommer gå med på att göra ngt sånt som du nämde. vi får se hur han är med min kompis bäbis som snart föds (: jag hoppas och tror att han kommer förändras. för hn är så jättekramig och gullig. ## Comment 41 Author: Danielssonsgarden Jag har inte läst igenom exakt allt ni har skrivit, spånat igenom lite bara. Har en sambo som har ADHD, fast av den mildare varianten numera kan man väl säga. När han var yngre så var han mycket värre och enligt hans föräldrar så lugnade han ned sig massor när vi blev tillsammans. Jag blev gravid när vi hade varit tillsammans i ett halvår ungefär men det gick inte vägen. MEn han var väldigt förstående även om han inte riktigt kan visa sina känslor eller sätta ord på dem. Lite senare fick vi en son som nu är 5, blir 6 i sommar, och visst fanns tankarna att det kommande barnet skulle kunna ha adhd men det var inget som gjorde att vi valde bort att skaffa barn för det hade jag aldrig nånsin klarat. Och han har inte adhd, inte var vi märkt ännu ialla fall. Visst kan han ha svårt att koncentrera sig men det är oftare hemma än på dagis och inte så att jag ser det som nåt problem. Om han skulle ha det så får man ju arbeta efter det. Vi har nu också en andra son som fyller 1 om lite mer än en vecka, där får man ju vänta och se. Men det hindrar oss inte att skaffa flera barn. Jag är 25 snart, sambon blir 27 i år och vi har varit tillsammans i 8 år. ## Comment 42 Author: [Borttaget] _Hej. Jag har 2 söner, varav **den yngsta** nu i Februari äntligen ska få påbörja sin utredning hos NP-teamet. Det lutar ju åt_ **_ADHD_**_, vilket vi nog alla i hans närhet skulle bli_ _väldigt förvånade_ _över ifall det skulle komma fram att det_ _inte är ADHD_ _i huvudsak... **Vi föräldrar** har vetat att han inte är "speciell" sen han var **ca 8 månader**, men inte förrän nu då han är **3 år & 4 månader** så får han komma igång med sin utredning..._**_Men... Bättre sent än aldrig, som man ju säger... _**_Skönt att det äntligen är på G! Främst för hans egen skull, men även för omgivningen, så man kan få det svart på vitt, o därmed oxå börja nysta i hur man kan hjälpa honom på bästa sätt... :) _Han har dock redan, sen ett halvår tebax fått en egen resurs på dagis, o det fungerar kanonbra för honom. Han har gjort_ **_massor med framsteg_** _sen hon kom in i bilden! Verkligen_ **_massor! _Ska bli skönt när vi får komma igång... Den 2a feb, smäller det! ![Skrattande](http://barn.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")__**_ ## Comment 43 Author: sofiak79 Ni är välkomna att bli medlemmar hos oss på http://www.myperfectbaby.se/ ## Comment 44 Author: Inna74 **Hej** **Jag har en son som är 9 år som precis har fått ADHD diagnos. Han har även ganska mycket tics. Han är världens mest underbara unge, med en enorm portion kärlek och känsloskafferi:)** **Diagnosen är fastställd precis nyligen (men väntad och därför har jag hunnit läsa på en liten del i allafall) och ger oss en bättre möjlighet att förstå VARFÖR alla tokiga saker händer.** **Har även en dotter med misstänkt aspergers. (Hon är inte utredd och är total anti mot att göra det. Hon behöver inte om hon inte vill. )** **Stundtals är detta värsta kaosfamiljen. Har inte hittat vår rätta balans ännu i alla former av bokstäver.** **Det ska vara svårt att vara förälder till adhd barn sägs det, och stundtals kan det nog vara lite så, men mycket hänger på att föräldrarna hanterar barnen på ett rättvist sätt, tror jag. Bara vi gör vårt yttersta är vi på god väg.**