# Tiderna förändras. Eller? Author: SusanneStromstedt **Jag har finanskris i min plånbok! Och har alltid haft! Jag kommer ihåg när jag var 6 år gammal och var väldigt godissugen. ****Min kompis och jag, hittade på att vi skulle ha en cirkus ute på den igenvuxna fotbollsplanen. Med fantasi kommer man långt! Först knackade vi dörr, för att höra om någon ville vara med om denna storslagna upplevelse. När tillräckligt många visat intresse, bestämde vi dag och klockslag för denna storartade tilldragelse. Och vi satte igång med vår träning....tre nummer skulle vi ha. _Lindanserska_, gå på en lina som låg på marken. Jag var lindanserskan och använde min äldre systers mycket förstora bikini, för att likna en äkta lindanserska. Jag tror den var var rosa med vita prickar. Ormtjusare, ett snöre fastknutet på ett rep, som låg i en gammal burk, och som en av oss sedan såg till att "ormen" ringlade sig ut ur. En Handduk användes som turban. Jag var väldigt stolt över att min tre år äldre syster lärt mig linda handuken som turban, så det föll på min lott att linda turbanen på kompisens huvud. Och slutligen vårt makabra _clownnummer,_ där jag bröt min lilltå för första gången. Våra mammors läppstift gick åt till målningen och med stor koncentration smetade vi ut läppstiften på varandra för bästa resultat. Sen släpade vi stenar som publiken skulle sitta på, det blev kanske en 10-12 st. Mindre stenar användes till att tillverka vår manege av. Vi hade väldigt kul under denna förberedelse. Sen var det dags för publiken. De fick ställa sig på rad, medan jag tålmodigt sålde våra hemgjorda biljetter för 10 öre st. Min kompis gick sedan runt och kontollerade att alla hade biljett och anvisade var de fick sitta. Det blev faktiskt så många som kom att en del fick sitta direkt på marken, men det brydde de sig inte om. Cirkusen gjorde succe, mest för att min kompis sa att om de inte applåderade skulle de få stryk. Alla applåderade våldsamt. Vi ansåg showen som lyckad, räknade våra injobbade pengar, det blev 1,90,  och knatade iväg till Grönan, den lilla tobaksaffären, som hade de mest underbara och stora ett-och tvåöres kolor i hela området. Sen satt vi utanför på en bänk och njöt av vårt godis, utan våra föräldrars vetskap. Tänk att ingen höll koll på vad man gjorde vid den åldern. Vi var ju bara småbarn som inte hunnit börja lekskolan ännu. Det fanns liksom inte denna skit som finns idag. Hade vi varit 6 år idag skulle vi blivit våldtagna och mördade...** ## Comment 1 Author: Elisabeth-J Vilken härlig berättelse! ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Det var nog mer så förr att vi barn hade mer frihet men idag vågar man inte ha det så för samhället har blivit farligare och det är jättetråkigt. ## Comment 2 Author: SusanneStromstedt Trist att det ska vara så Elisabeth.. Ungarna vet inte vad riktigt roligt är, med sina dataspel och tvtittande dagarna igenom. Fantasin har inga gränser sägs det, men våra barn har blivit begränsade av  all teknik som finns idag/ Kram ## Comment 3 Author: Susanne Underbar berättelse! Jag skrattade gott åt din vän 6 år som hotade med stryk. Visst är det fruktansvärt att vi inte kan släppa våra barn på samma sätt. Susanne ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 4 Author: SusanneStromstedt Ett jäkla samhälle vi lever i! Man kan ju fundera om de där våldsamma dataspelen har med de våldsamma beteende som en del uppvisar.. ## Comment 5 Author: Niklas :-) Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 6 Author: Susanne ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")Jag tror inte på tvspelen, jag tror på oss som föräldrar... Susanne ## Comment 7 Author: Tatsja #6 Kan nog hålla med i lite av det. Föräldrar idag är så stressade i dagens samhälle att det är lättare om teven och spelen får vara barnvakt. Ska inte säga att det var annat på min tid, men jag tror nog att vi var mindre stressade. Hade när mina pojkar var små, bara en svart/vit teve och de är ändå födda 1976 och 1979. Sen fanns inte så många kanaler. 1 och 2 bara. Video. Nä? Minns när vi köpte den första. Vad spännande. Var ute mycket med pojkarna. Då arbetade jag ändå på mer än ett ställe. Men tog mig tid. Det känns så stressande idag. Alla dessa måsten. Så känner jag det i alla fall. ## Comment 8 Author: magma #4: Fast då måste jag nog inflika att om våldsamma beteenden skulle ha med data/TVspel att göra, då är har det främst med föräldrarnas uppfostran (eller brist på sådan) att göra... För det är ju de som har gett barnen spelen, samt möjlighet att spela dem, och de har alla chanser att sätta gränser och istället vara aktiva tillsammans med dem. Jag ser egentligen inte TV/dataspel som något negativt, allt handlar om vilka spel och i hur stor utsträckning samt om hur aktiv man är som förälder. Man kan ju välja att sätta barnet framför ett spel eller att också faktiskt ta plats själv bredvid och spela **tillsammans** med dem! Inte enbart kräva att de ska bli med ut och vara med på aktiviteter som man bestämt som vuxen, utan även ta plats i deras val av aktivitet ibland... Om t.ex föräldrar vore mer intresserade och aktiva när det gäller barns användning av internet, så skulle det bli säkrare för våra barn att vistas på nätet. ## Comment 9 Author: SusanneStromstedt #8 Du har fullständigt rätt! Många verkar strunta i vad deras barn sysslar med/ Kram