# 12 årig son som bara gillar mamma! Author: pkir Problemet är att min son som jag träffar endast varannan helg bara tkr att mamma gäller. Han vräker ur sig diverse olika fula ord både till mig och lillebror som är 7 år. Oförskämdheterna tar aldrig slut å började när separationen var ett faktum för 3.5 år sen. Han säger att " bara det mamma gör är bra " synd att inte alla är/tkr som mamma osv. Det gör mig ledsen/arg att det man gör aldrig räcker till. Vi hör massor av olika saker den helgen för att han vill, inte för att jag å lilllebror vill. "Allt är så tråkigt hos pappa" inget är kul osv. Hur bemöter detta på bästa sätt? Känner att många av orden är hämtade från hans mamma å kommer ut i honom. Han har låst sig vid att mamma har alltid rätt osv. Finns ngt sätt att komma runt detta. Har pratat med honom flertal gånger om att ändra sin attityd både mot mig/andra närstående som faktiskt börjat undra vilket språk han använder mot mig. Vad saknar han? Älskar honom över allt annat, men även där börjar det naggas i kanten. Då man aldrig får ngt tillbaka. Får man handla godis för 50 kronor så bråkas det om varför han inte får 100. Han lägger sig i mitt sätt å vara mot hans lillebror å iklär sig en slags papparoll även där. Han är aldrig nöjd i ngt, mamma är bäst å hon skulle aldrig gjort si å så. Många gånger så har han sagt att jag har ingen pappa, bara mamma å hennes nya sambo. Å han undrar å sade till lillebror vad ska du göra hos den där jävla idioten när han inte ville åka med hem till pappa en fredag. Mamman underlättar inget i det heller. Jag får inte träffa dem. Vi kom överens om vid separationen att vi skulle köra på varannan helg. Men efter ett tag så ville jag ändra detta. Men det gick hon inte med på. Kanske lite rörigt osv. Allt är en soppa å jag orkar inte mer. Kom gärna med input i alla dess slag. //Jonas ## Comment 1 Author: Sindri Oj, vad svårt, vilken situation du hamnat i. Jag tycker det borde finnas någon som ni kan samtala med tillsammans, du och barnens mamma. Hon bör absolut inte agera negativt mot dig. Hon skall såklart underlätta för er att träffas och umgås. Ni behöver verkligen prata ordentligt. Har sonen fått någon sorts briefing runt och efter skilsmässan? Barn behöver ofta prata med någon utomstående. Läste någonstans att barnen ofta tar på sig skulden för en skilsmässa. De tror någonstans att de är orsaken. Med god vilja skulle man kunna tolka sonens beteende både som osäkerhet  över situationen och besvikelse över att ha förlorat sin familj. För barn är tillvaron ofta svart-vit, han har antagligen svårt att ha lojaliteter på två håll. Någon måste bära skulden, och det kan inte vara han, så det fick bli du. Vet du om han är lika vrång när han är hos sin mamma? Han kanske säger dumma saker till dem också? Förutom att det är jobbigt för de flesta barn med skilsmässor så är han också i en jobbig ålder. Han är på väg in i tonåren och det är väldiga hormonstormar. Ta hans beteende som ett uttryck för att han helt enkelt inte mår bra, känner sig vilsen och sviken. Har du själv försökt ha en konversation med honom där du frågar hur han känner och vad han vill? Förklarat varför ni skilde er? Att det inte är för att du inte vill bo med honom? Vill han ta en paus från dig ett tag? Om du ger honom utrymme att gå sin egen väg så tror jag det är mer sannolikt att han kan närma sig dig igen. Förklara att du alltid kommer att älska honom, att du alltid kommer att finnas där för honom. Hör av dig även om han inte hör av sig. Var den tålmodiga kärleken. Att muta med godis och annat är inte ett sätt att bli vän med honom Det är din villkorslösa kärlek och uppmärksamhet han vill ha och behöver. ## Comment 2 Author: pkir Supertack Sindri för all input. Han agerar inte lika hos henne, vi kommer inte bra överens överhuvudtaget. Oj! går inte att räkna upp allt som hon gör/säger osv. Men naiv som man varit har man ju trott att hon ngst puschar båda kids till att umgås mer. Men förstår nu att så inte varit fallet. Att jag tog kontakt med skolkurator ang hans skolgång var inte OK. Ett arg samtal både från son/mamma där han säger att " är du helt psyksjuk-vad tror du folk säger om mamma på stan då " det visar ju att hon är mer rädd om sin image än att barnen ska ha en bra kontakt med pappa. Gav lillebror en mobil med kontantkort ( rätt/fel ) för att som jag sa pappa är bara ett samtal bort. Den tog hon å gömde. Motarbetar allt jag gör, när jag engarerade mig i lillebrors fotboll fick jag inte köra hem honom. Å de få gånger jag gjorde ringde storebror å var polis å frågade var vi var hela tiden å skällde. Har försökt att tala med honom om allt, men det går liksom inte in. Han vänder det till att mamma vet bäst å han vill inte lyssna. Känns som att han blir hjärntvättad på alla sätt. Medans lillebror ff bryr sig om pappa. Så tyvärr blir allt lite snedvridet, då jag lägger mer fokus där man får uppmärksamhet tillbaka ( lillebror ) å minskar det till honom. // J ## Comment 3 Author: Sindri Helt förståeligt att du agerar som du gör. Man blir förtvivlad när man läser om föräldrar som din f.d. fru. Hon skadar ju alla parter som är berörda. Även sig själv, fast hon kanske inte förstår det nu. Sonen kan mycket väl vända sig emot henne när han växer upp och inser vad hon har gjort. Därför är det så viktigt att du hela tiden, oförtröttligt, upprepar att du finns där för din äldre son också. Annars har han ingen den dag han inser vad mamma manipulerat honom till. Men - jag tycker du skall vända dig till kommunen och begära samtalshjälp. Skriv gärna upp datum och tillfällen då det gått snett mellan dig och sonen, och vad han sagt. Även saker din f.d. gör och säger. Gör upp ordentliga regler för hur allt skall gå till.  Det här tar så mycket energi från alla inblandade. Din äldste son skulle behöva gå och prata med någon också och reda ut varför han är så arg på dig. Tror inte han vet själv. https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Forandrad-livssituation/Skilsmassa-eller-separation-i-en-barnfamilj/?ar=True ## Comment 4 Author: pkir Super... :-) Men vem hon som ger denna input? Tack...