# Skriker jämt
Author: Destany

Min son på 22 månader är så himla skrikig. Får han inte som han vill skriker han, går det inte som han vill så skriker han. Han skriker i princip all vaken tid. Jag blir knäpp. Han skriker länge o högt. längtar till jobbet de dagar jag är hemma för helt ärligt orkar jag inte med detta eviga skrikande. Han slänger sig på golvet, sparkas o slåss. Han stampar med fötterna mm. vad ska jag göra?

## Comment 1
Author: Ria74

Kan känna igen en del i Molly, när något går emot henne blir hon rasande och slänger sig på golvet och skriker. Nu är hon ganska enkel att avleda så det är inte så farligt för vår del.

Men gissar på att det är åldern som spökar, hon vill mer än hon klarar av och när hon inte klarar det  blir hon frustrerad och gör det enda hon kan i den situationen - skriker.

Hur går det att avleda honom när han blir arg? Eller kanske precis innan han blir riktigt arg?

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Det är spontant svårt att veta vad du ska göra när du inte berättar vad du gör nu... Hur agerar du nu när han skriker? Vad gör du för att hålla dig lugn? Får han som han vill när han har skrikit en stund? Ger du honom av din tid, oavsett om han skriker eller ej?

Barn skriker för att de vill kommunicera något - de är kalla/varma/blöta/hungriga/trötta/vill ha uppmärksamhet/osv. Du behöver ta reda på vad det är han vill säga dig. Barn behöver kärlek och tydliga regler att leva efter - det är allt. Bekräftelse och mat i magen. Oftast är det inte mer än de. Men barn är även olika känsliga för omgivningen, lite som hundar, en stressad mamma/pappa ger ofta ett stressat barn. Det kan självklart vara annat med, men där har du grunderna. ❤️

## Comment 3
Author: Destany

Han är svår att avleda. Hetlevrad till tusen. jag försöker hålla mig lugn men han märker nog att jag blir irriterad på honom. Nej han får inte vad han vill ha för han skriker. Jag hinner inte avleda honom innan för han blir tvärilsk på 1 sek.

## Comment 4
Author: Ria74

#3 Hur är han med talet? Pratar han?

Jag märker att Molly ofta blir frustrerad om jag inte förstår vad hon menar, hon pratar väldigt dåligt fortfarande med få ord och inga meningar så ibland får jag gissa mig till vad hon vill och blir det då fel blir hon arg.

## Comment 5
Author: Destany

Han pratar inte speciellt mycket. Säger några ord men är duktig på att visa med handlingar vad han vill. Tex öppna kylskåpet om han är hungrig. Hämta snutte o nalle när han är trött , peka på saker mm. förskolan säger att han är en solstråle där. Fattar inte varför han inte är glad här hemma.

## Comment 6
Author: Ria74

#5 Oftast tar dom ju ut sin ilska och frustration där dom känner sig tryggast och det är ju oftast hemma.

Är det speciella situationer han blir arg? När han leker ensam? Tillsammans med dig? Vid maten? Läggdags?

## Comment 7
Author: OlgaMaria

#5 Låter som min son under vissa perioder när han var mindre. Men nu skrattar han och är världens gladaste hela tiden. Både på förskolan och hemma. Han fyller 3 i sommar. 

Det är ju väldigt ansträngande dagar för de små att gå på förskolan. Sen när de är hemma slappnar de av och ger efter för de trötta känslorna som de skuffat undan på dagis. Sen är det ju mycket virus de ska tampas med hela tiden också.

## Comment 8
Author: Destany

När han leker ensam mest. Som nu han har sovit i 2 Timmar o börjar skrika medetsamma o slänga sig på golvet utan att nåt hänt.

## Comment 9
Author: [Borttaget]

Det låter mest som att han har en stark vilja. Vad händer om du ignorera honom? Han är ju trots allt ganska stor så det tar han ingen skada av. Försök att använd dig av positiv betingning - ignorera beteende du inte vill ha och uppmuntra det du vill ha. Och självklart hålla isär honom och hans beteende - du älskar alltid honom men inte hans beteende.

## Comment 10
Author: Ria74

Jag skulle gissa på att han vill mer än han klarar av och då blir han frustrerad och arg. Molly kan bli rasande på ett lock hon inte får upp på en burk t.ex, hjälper jag henne då med locket, berättar och visar hur jag gör så brukar hon bli glad på en sekund igen.

## Comment 11
Author: OlgaMaria

#8 Han kanske behöver få morna sig ifred en stund? När min son vaknar inne på sitt rum går jag inte dit direkt utan låter honom vara ett tag. Ibland är han arg och gnällig när han vaknar men om han bara får vara ett tag så hör man så småningom hur humöret ändras och blir glatt. Då är han redo att gå upp.

## Comment 12
Author: PogoPedagog

Min son på lite över två är oxå omöjlig vissa mornar och nästan alltid ett bra tag efter middagsluren. När det är som värst blir det bara gråt och skrik hur man än gör och då får han sitta i fred en stund och titta i böcker eller på tv tills han är riktigt vaken.

Just skrikandet är ju så påfrestande för föräldrarna och det märker de ju. Man blir ju galen som du säger när man ständigt har illtjut ringande i öronen. Men jag tror oxå det är bra att bara strunta i barnet en stund när han är som värst. Vissa föräldrar man ser ska absolut försöka föra sansade diskusioner eller skälla på barnet när det  har jobbat upp ett fullkomligt hysterianfall. Då är de inte ens komtaktbara så ofta är det bättre att bara gå därifrån några minuter så ungen får en chans att lugna sig. Jag har en bunt syskon och syskonbarn som har ett sjujäklahumör så vi har en del sådant i omgivningen.

## Comment 13
Author: Destany

#9 då skriker han länge o högt. Försöker ignorera honom men han slutar aldrig skrika. Klart jag älskar honom men som det är nu så orkar jag inte vara hemms.med honom på mina lediga dagar. #11 brukar inte gå in medetsamma men nu vaknade han skrikandes så jag gick in o skulle trösta honom.

## Comment 14
Author: Destany

#12 försöker inte förklara för honom när han illvrålar inte lönt. Men som nu jag tvättar o han vill inte gå ner i tvättstugan så det blev att han skrek hela vägen ner ohhela vägen upp. Kan ju inte direkt lämna han själv i lägenheten.

## Comment 15
Author: PogoPedagog

Blä vad jobbigt. Kanske har BVC några handfasta råd? De hjälpte oss på tips när vi hade fastnat i ständiga trotsbråk med sonen.

## Comment 16
Author: Destany

#15 har anmält mig o hans pappa till en active parenting kurs så hoppas de har några råd men det e ett tag till den börjar. Bvc hjälper en tyvärr inte alls här. Haft problem med hans sömn o mat o fått noll hjälp

## Comment 17
Author: PogoPedagog

Kom på ett mer konktret tips som funkade fint för min syster när ett av hennes barn var fullkomligt omöjligt med otroliga utbrott en period. Att du bekräftar barnets känslor. Säg något i stil med " Oj vad du är arg nu!" och bekräfta barnet så det känner sig sett. Sen kan ni läsa mycket böcker om känslor och hur man hanterar dem. Finns även bra barnprogram om känslor men han är lite i minsta laget för dem kanske. Tänker på Servettmannen och kanske Daniel Tiger som finns att se på Svt Barnplay.

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Vid den åldern kommer alla känslor på en gång och ett barn vet inte hur de ska hantera dessa, då måste man som förälder "leda" barnet och bekräfta dessa känslor. Det är också vid denna tid de utvecklar sin egen identitet och testar då sin egen vilja gång på gång, det går fort och iom det pendlar barns humör som en jojo i ett snöre.  
  
Vår ena dotter är i den perioden och varje gång hon blir frustrerad så gråter hon, sparkar och skriker. Jag pratar alltid med henne då, bekräftar för henne att jag vet att hon är frustrerad och att den känslan är ok att känna men att man inte behöver bli utåtagerande.   
  
Vi undviker stress, berättar alltid för henne vad som kommer hända, talar om för henne hur man gör saker när hon blir frustrerad över att inget går som hon vill, uppmuntrar henne till att prova igen när hon blir frustrerad över att misslyckas osv.   
  
Detta har lugnat ner henne avsevärt och det är så kul att se henne utvecklas i detta stadie.
