20 - Tips & råd

16 månaders flicka vill plötsligt inte sova

2017-09-05 08:02 #0 av: Mara-Bell

Vår dotter på 16 månader har tidigare varit väldigt enkel att lägga, hon har sagt ifrån när hon vill sova, och då har vi gjort henne i ordning, lagt henne i spjälsängen och sedan gått ut. Så här har det varit från ca 9-10 månaders ålder.
För några dagar sedan började det krångla med läggningarna, hon skakar på huvudet och säger nej så fort man visar tendenser till att lägga henne i spjälsängen, och lägger man ner henne blir hon alldeles vansinnig och gallskriker. Vi har försökt att låta henne vara, försökt att läsa saga, och att bara vara där för att finnas nära, men hon gallskriker tills man plockar upp henne, eller tills hon blir för trött, vilket är efter ca 30-40 min.
Nu har vi även fått problem på nätterna, natten som var är ett bra exempel.
Hon somnade vid ca 20:00 efter en timmes kämpande. Sedan vaknar hon och gallskriker vid ca 00:30 och vägrar då att stanna kvar i sin säng. Vi tar in henne till oss eftersom vi båda jobbar och behöver få sova, men det hjälpte inte. Hon slutar ju att vara ledsen, men kan inte slappna av, så hon vrider och vänder sig, och klättrar upp och ner på mig fram till ca 03:00 då hon äntligen somnar om. Och sedan är man helt slut när klockan ringer 05:20.

Skulle behöva tips och råd på hur man kan förbättra den här situationen, och vill gärna veta om andra har/har haft samma problem.

Anmäl
2017-09-05 08:30 #1 av: ludden

Kan det vara nattskräck? Mina barnbarn har haft det under en tid.

Bojkotta Lika Villkor som sysslar med härskarteknik.

Anmäl
2017-09-05 08:43 #2 av: Soligajag1

#0  Hejsan Mara-Bell Glad

Jadu , , det låter inte så roligt!! med ditt barn, dotter . 

Men , , kan säga såhär , Vi lät våran dotter skrika , hon vägrade sova . Vi gick väl dit till hennes säng , då o då, ,till slut somnade hon av att hon orkade inte mer .

Jag tror inte att det är farligt att låta sitt barn skrika . Tror mer på att dem  vet att man tar upp dem , tar dem till sin egen säng . DÅ är det kört !  

Ha din flicka hos er i sängen sovande . Inte bra !   Då får ni hålla på så i dödagar !!! 

Min dotter är 32 år idag .  Är själv 2-barns mamma . 

Du behöver inte va orolig för att du låter ditt barn skrika . 

PÅ nätet finns det HUR mycket tips som möjligt om detta  med "sömnproblem" "Att få sitt barn att sova" , men det tycker jag är sjukt.  DET är ju frågan om DITT barn och HUR du lever , jobbar , familjen, , mm.  

Lycka till !! Jag förstår att det inte är så enkelt .  LedsenGlad 

Kram // Soligajag1 

HH Glad 

Anmäl
2017-09-05 09:00 #3 av: Maria

Jag hade aldrig hjärta att låta sonen skrika när han var liten. Vi försökte få honom att sova själv men det var omöjligt så vi sov tillsammans istället.

Jag tycker inte det låter som nattskräck för då är barnet inte riktigt vaket och det brukar inte hålla på så länge.

Hur har hon det på dagarna. Sover hon middag? Kanske är det där man ska försöka att ändra vanorna så att hon är riktigt trött till natten?

Sedan är det ju alltid lite besvärligt i perioder och det är lätt att skriva så här när det var länge sedan man var i samma situation men en tröst är att det faktiskt brukar gå överSkämtar

/Maria

 

Anmäl
2017-09-05 09:19 #4 av: Mara-Bell

#3 Tror inte heller på nattskräck, tycker inte det stämmer in på hur hon är.
Hon sover middag på dagis, ca 1,5 - 2,5 timme.

Anmäl
2017-09-05 09:25 #5 av: Ria74

I den åldern kortade vi dagvilan till 30 minuter och la dottern lite senare vid 21 på kvällen. Hon sov sen hela natten fram till 7.30.
Vi samsov också så när hon vaknade kunde man snabbt gen napp och nynna för henne så hon inte hann bli klarvaken och pigg.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2017-09-05 09:32 #6 av: Maria

Jag tänker också att det kanske är för lång tid att sova middag eftersom hon har svårt att sova på natten.

/Maria

 

Anmäl
2017-09-05 09:56 #7 av: Mara-Bell

Kan sömnbehovet vända så fort? För bara två veckor sen sov hon två gånger om dagen, sammanlagt 3 - 4 timmar på helgerna för att orka med. På helgen lägger hon sig mellan 20:00 - 21:00, och brukar vakna ca 08:00.
En dagisdag har sett ut så här:
Uppstigning 06:00
Frukostvila ca 08:00 (30 min)
Eftermiddagsvila 12:00 (1,5-2,5 timme)
Läggdags 19:00

Nu har vi tagit bort frukostvilan, men kanske ska begränsa eftermiddagsvilan med?

Anmäl
2017-09-05 10:39 #8 av: oh-la

Kan du skjuta ihop vilan tiöl en lite längre vila runt lunch? Då blir det längre inte för lång tid åt något håll. Vår 11-månaders vände totalt med vilan runt 9 månader. Då gick hon inte att lägga om vi lät henne sova 2 ggr. Vi drog ner kvällsvilan och drog ut lite på förmiddagsvilan och lät henne sova en längre lur (runt timmen) vid 13 istället. Nu har hon bara för någon vecka sedan ändrat rytm igen från en dag till en annan. Hon har helt plötsligt börjat vakna tidigare, vilja vila tidigare och somnar för natten tidigare.

Kan det vara så att hon är inne i något utvecklingssteg som gör henne orolig. Det kan vara så mycket som händer i hennes huvud som hon inte riktigt kan hantera som ger sig uttryck på det här viset? Sover hon i eget rum? Skulle det vara väldigt svårt att ställa in hennes säng hos er en stund? Kanske behöver hon lite extra trygghet och närhet och få känna att ni finns just nu. Har ni hennes säng i ert rum kanske det blir ett litet mellanting, ni finns nära, men ni slipper slåss i samma säng.

Anmäl
2017-09-05 10:49 #9 av: Mara-Bell

Funderar på det här med utvecklingsfaser, för man märker att hon blivit mer medveten och att hon förstår mycket mer nu än tidigare. Hon har eget rum, men tror nog att spjälsängen går att trycka in jämte vår säng, allt är värt ett försök. För både hon och vi måste ju sova på nätterna för att orka med dagis/jobb.

Anmäl
2017-09-05 11:28 #10 av: oh-la

#9, vi är också inne i en nu. bara den senaste veckan har det hänt så himla mycket med vår tjej. hon förstår mer vad vi säger, hon härmar som hon aldrig härmat innan (satt med en tvättlapp och torkade golvet igår efter att hon sett mig göra detsamma precis innan) hon kopplar ihop saker (var i hallen och hämtade pappas solglasögon och gick och gav dem till honom) som hon inte gjort innan och allt detta nästan över en natt! samtidigt som jag kan bli helt fascinerad över hur det går märker jag på henne hur påverkad hon blir. hon har börjat slåss och bitas och har ett himla humör. å andra sidan kan man ju relatera, jag kan ju själv bli helt knäckt när det är mycket nytt omkring. skillnaden är väl att jag kan uttrycka det och tänka rationellt kring det på ett sätt som små barn inte kan. vi har en period nu när spjälsängen står kloss an mig så hon kan klättra över själv på natten till oss, och där hon samsover vid behov. vi har haft likadana perioder innan när hon velat sova nära, ofta när vi sett att det händer mycket i hennes lilla kropp. hon har alltid gåått tillbaks till att sova i egen säng igen

jag tror, till skillnad från exempelvis det som uttrycks i #2, att små barn är trygghetsknarkare, och att även om ett barn inte dör om man inte plockar upp det så är det ändå en gång som barnen på sitt mest tydliga vis berättat för oss att något är fel (otrygghet, rädsla, ont eller annat) som vi inte svarar på. hur ska barnen, som inte kan kommunicera på annat vis, mer kunna berätta för oss att något är fel. jo, tillslut slutar dom ju skrika, för det tjänar inget till, men är det rätt? sedan säger jag inte att man ska vara där jämt jämt för minsta lilla, men ibland behöver våra små oss lite extra och då tror jag aldrig att det kan vara fel att lyssna på det och ha dem lite extra nära en stund. om det räcker med att vaggas lite i famnen är ju det kanon, och det är att samsova en period eller ställa in spjälsängen i det egna sovrummet får det väl kanske vara så. oavsett är det många som samsover med sina små, men samtidigt väldigt få 6-åringar som sover i sina föräldrars säng. att det skulle vara "kört" för att man flyttar över barnen i sängen i perioder tror jag inte ett dugg på. tyvärr är det lite så, har själv hört mycket kring hur vi lagt upp det, att det är lite "fult" att samsova med sina barn. att det skulle förstöra, skämma bort eller göra att barnen aldrig kan sova själva. för egen del tror jag tvärt om, att det är precis vad vissa barn behöver emellanåt.

nu svävade jag verkligen ut, allt är inte riktat till dig heller #9. jag vill bara ha sagt att jag vet hur det känns... vår dotter har aldrig sovit lätt. vi har haft en period nu när bara en promenad i vagnen fått henne att somna, och då pratar vi inte en runda runt huset utan ut i 45-50 minuter. hon har alltid kämpat mot sömnen som om det gällde livet och jag har ibland varit så frustrerad så jag bara gråter och gråter... det är hemskt! jag är tack och lov hemma ännu, och kommer vara det länge än så jag kan ju ta det. skull ejag upp till jobb vet jag knappt vad jag hade gjort...

Anmäl
2017-09-05 11:33 #11 av: Thiah

Hon har väl ganska nyligen börjat på dagis? Det är ett stort steg och kan resultera i lite vad som faktiskt.
Det är mycket nya influenser , intryck, tempo och sen är mamma/pappa inte alls där mer dagtid.

Försök att inte dra ner på någon dagsvila när hon går på dagis. Det är tungt att vara där och forskare menar att barn behöver ca 90min sömn dagtid för att hjärnan ska klara av att hantera allt.

Joel har, sedan dagis start, sovit halva natten i vår säng. Han är i stort behov av närhet under natten. Han sover oroligt om dagis dagen varit rörig/extra lång. För oss är inte skrikmetoder ett alternativ.

Nu är han snart 3 1/2 och har självmant börjat sova mee och mer i sin egen säng så där är jag inte orolig.

Pröva om hon sover bättre bredvid er säng. Kanske räcker det med att hålla handen när hon vaknar på natten?

Sen kom ihåg att ge henne lugn när ni hämtar. Joel orkade inte med något alls efter dagis i början. Vi gick bara hem och tog de lugnt tillsammans. Myste och lekte och hade de rofyllt.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2017-09-05 12:07 #12 av: Mara-Bell

Alicia har gått på dagis sedan 8 maj, så ca 4 månader.
Det jobbiga är ju att det inte ens har fungerat att samsova, eftersom hon inte somnar på ett par timmar efter att hon vaknat. Kan bara hoppas att det går att få henne och somna om fortare om man hör henne tidigare. Så nästa försök är kanske att flytta in spjälsängen ett tag.

Anmäl
2017-09-05 14:19 #13 av: Sarah

Vi ger fortfarande en flaska ersättning på natten. Jag orkar inte att hon inte somnar om när hon vaknar på natten. Killen tycker att det är dags att hon slutar äta på natten, men det är inte han som vaknar när hon vaknar, det är inte honom hon klänger på, så det är lätt för honom att säga... Just nu är det lite oroligt på dagis och då vaknar hon mer, hon kommer att vara vaken tills hon får mat, så då får hon mat :) Kanske funkar för er? 

Anmäl
2017-09-05 14:20 #14 av: Sarah

Dottern är 2 år och 1 månad nu. 

Anmäl
2017-09-05 16:13 #15 av: Thiah

#13 hon slutar nog nattäta innan skolan så han kan vara lugn ;)

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2017-09-05 16:44 #16 av: Mara-Bell

Även om en flaska på natten är ett alternativ, så är det nog ett av de sista. Alicia har nämligen inte ätit på natten sen hon var ca 3 månader.

Anmäl
2017-09-06 07:13 #17 av: Destany

Byta säng till växa säng. Kommer ihåg att sonen hatade sin spjälsäng i den åldern o sov.bättre när.vi bytade. Annars går de in o ur faser så kanske en sån hon är i.nu?
#2 Skulle aldrig låta barnen skrika sig till sömns. Barn ska.mer än överleva. Tur att forskningen.gått framåt sen.dess så.föer förstår hur fel.det e med skrikmetoder.

Anmäl
2017-09-06 08:52 #18 av: Mara-Bell

Bara för att jag bad om tips igår, så sov hon hela natten i spjälsängen på sitt eget rum. Nattade henne med hjälp av flaskan, vilket jag egentligen försökt undvika för tändernas skull, men det hjälpte igår åtminstone. Hon gnällde några minuter efter att hon ätit upp, men sen somnade hon och vaknade bara till en gång i natt, som tur var räckte det att gå in och lägga henne ner igen så somnade hon om. Känns så skönt att ha fått en natts sömn, särskilt som jag är rejält förkyld med :-)
Växasäng är något vi funderat på att byta till framåt jul, får se om det blir tidigare ifall det här med att ogilla spjälsängen fortsätter. Hon kan ju inte klättra ur spjälsängen än, men hon får foten över kanten de gånger hon verkligen vill upp.

Anmäl
2017-09-06 09:00 #19 av: oh-la

#18, hon kanske helt enkelt är hungrig på kvällen och behöver lite extra? Kan ju också vara något som kommit och hennes lilla kropp behöver lite extra energi. Skönt med en natts sömn!!! Hoppas verkligen det håller i sig...

Anmäl
2017-09-06 11:34 #20 av: Thiah

#18
Finns det möjlighet att ge henne extra kvällsmål? Och sen kanske vatten i flaskan bara? Om du är rädd för tänderna menar jag.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Sajtvärd på Gravid.ifokus.se

Anmäl
2017-09-06 18:37 #21 av: Mara-Bell

Förstår inte hur mycket den ungen kan äta vissa dagar. De säger alltid att hon ätit bra på dagis, ändå äter hon som en häst på kvällen.
I kväll har hon ätit två smörgåsar med ost på, en skiva kassler, lite rismix och nu fick hon 200 ml välling när jag la henne i sängen.

Vatten dricker hon tyvärr inte på samma sätt som tex välling. Av vällingen slappnar hon av, när hon dricker vatten börjar hon bara leka med det när hon inte är törstig längre.
Lyckas jag bara bryta motviljan till att lägga sig i sängen hoppas jag på att kunna ta bort vällingen. Men får hon en flaska när hon lägger sig så är det inga problem att lägga henne i spjälsängen.
Snart märker jag om det även fungerat som nattningsmetod även idag, eller om hon bara är tyst tills flaskan är tom ;-)

Anmäl
2017-09-06 19:49 #22 av: mollyt

Jag tänker också på utvecklingsfas och mat. Vi har nyss slutat amma på natten (hon är 18 månader snart) och vi lockar med favoritmiddag och sedan en banan eller bananpannkaka vid lite läsning precis innan nattningen.

Men vi samsover så jag har inga tips om egen säng, men kanske kan hjälpa att flytta in henne till er?
Jag skulle aldrig i mitt liv låta henne skrika sig till sömns, det är misshandel i min mening.

Anmäl
2017-09-07 15:26 #23 av: Mara-Bell

Alicia somnade bra igår, men vaknade strax efter tio igen och gick inte att söva om. Vi har lagt en madrass jämte vår säng, men hon ville inte ligga där själv, så jag kröp ner jämte henne. Trots att vi legat jämte varandra hela natten och hon fått den närhet hon vill ha, så kan hon inte sova. Hon bara vrider och vänder på sig och gnäller och blir frustrerad över att hon inte somnar. Till sist ger hon upp och börjar tramsa istället, ligger och pruttar med munnen, skrattar för sig själv och såna saker. Tror inte jag har sovit mer än ca 2 timmar i natt, och hur mycket/lite Alicia sover eller är vaken när hon krabblar under natten vet jag inte, men hon tittar oftast de gånger jag tittar på henne.
Har pratat med BVC idag, och vi ska dit i morgon för att utesluta så det inte är öronen som spökar eftersom hon är lite förkyld. Sen är deras rekommendation att testa med madrass istället för spjälsängen, då vissa barn i den åldern blir rädda av att vara instängda och inte kunna röra sig fritt.
Sen rekommenderar de att man lägger henne där tanken är att hon ska sova hela natten, så jag har flyttat in madrassen på Alicias rum istället, så går jag in och lägger mig jämte henne vid behov istället för att vi flyttar in henne till oss.
De rekommenderade även att vi ska ge henne nässpray och alvedon varje kväll i en vecka ifall det kanske är kindtänder eller något sådant som stör henne.
Så nu blir det att försöka lite nya rutiner, så får vi se om det blir någon förbättring.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.