Annons:
Etikett03-barn-1-3-år
Läst 895 ggr
fackdack
2015-06-30 04:51

Mammig

Halloj alla! :) Jag är ju super glad att Mon dotter på 15 månader är mammig. Men börjar tro att hon e lite för bara mammig. För några månader sedan var hon pappig i en dag. Men sedan dess gäller bara jag. Dwt är bara jag som kan ge henne vatten flaskan det är bara jag som kan sätta henne i vagnen det är bara jag som kan sätta henne i mat stolen då hon ska äta. Det är bara jag som kan ge henne mat. Och jag är överlycklig att hon e mammig!!! Såå stolt är jag :) Men problemet är. Eller problem och problem. Aja iaf.. Är att jag inte kan vara borta 1 sen utan hon blir galen. Toalett besök kan jag bara glömma om inte hon kan följa med. Hon står och bankar på dörren och gråter som jag vet inte vad o beskrivit vid husterisk. Jag går varje dag minst tio min i väg från henne. Men i dom minuterna skriker hon mamma hela hela tiden och stor gråter. Och i går da skulle jag och min man handla då vi skulle stor handla lät vi hon vara hos mormor. (som är okej) för henne att vara hos i bland. Men hon har blivigt mer mammig. Vi var borta kanske 35 min om det ens var så länge. Och dom 35 min stol hon vid dörren eller ville gå upp och titta i fönstret däe jag vinkade av henne efter hejdå pussen inne. Min mamma försökte sysselsätta henne men det gick inte. 5 min innan vi kom hem Hadde hon gråtit och skrikigt efter mig så hon somna. Självklart mådde jag så otroligt fruktansvärt dåligt att jag lämnade henne så länge själv så jag väckte henne och hon blev verkligen överlycklig av att se mig. OH det gjorde så ont i hjärtat. Okej till saken…. MÅSTE JAG VERKLIGEN SLÄPPA PÅ MINA TYGLAR OCH VARA BORTA LÄNGRE VARJE DAG ELLER ÄR DWT OKEJ DOM TIO MIN. Själv känner jag att dom tio min känns såååååå långa. Saknar henne med aå mycket att jag mes kan börja gråta. :'/

Annons:
[Thiah]
2015-06-30 05:37
#1

Jag tycker absolut att det är dags att sakta börja släppa på tyglarna. Kanske bara låta pappan lyfta henne i vagnen eller liknande? För mig har det varit superviktigt att Joel är lika trygg med oss båda. Jag gillar att kunna kissa ifred men tänker också att om något händer mig så har han en trygg person kvar.

fackdack
2015-06-30 09:21
#2

Ja det är ju helt sant. Men tycker bara det är så synd att se henne gråta. Det gör så otroligt ont. Men sant bättre för henne..

Intehärutandär
2015-06-30 14:00
#3

Det gör oftast  ondast i mamma-hjärtat, men barnen kommer över det med "inskolning", precis som vid dagis vid denna ålder. Man går först ur rummet, fast i synhåll, sedan ur synhåll. För att sedan gå en promenad på 30-60 min osv. 

En del barn gråter 30 min efter föräldern åkt, andra hinner bara se leksakerna så finns inte mamma längre. Allt är individuellt och barn behöver stärkas att klara sig själva. Det börjas redan i denna ålder.

Upp till toppen
Annons: