Jag pluggade då sonen var 3-4 år och klarade mig bra med csn, barnbidrag, underhåll o bostadsbidrag. Faktum är att jag hade mer då än, då jag gick på försörjningstöd innan. Så vi hade det bra. Ensam har jag varit med sonen sedan start, för 17 år sedan.

Har de höjt csn nu eller är 10500 inkl. de där extra man får om man har barn? 

Skulle egentligen bara skriva samma som Snövit, man får ju underhåll, barnbidrag och bostadsbidrag också. Tror du skulle hamna på runt 16000 ut i månaden om jag inte är helt ute och cyklar.

Läste när sonen var 4-6 år, hade CSN, bostadsbidrag, underhållsstöd och barnbidrag.  Var inga bekymmer, vi bodde första tiden i en 2 r ok så jag hade även råd att ta körkort och köpa mig en bil medan jag studerade.

Ekonomin löser sig alltid, så låt inte de vara det som hindrar dig från att lämna en osundrelation! Heja dig!

Ok, tack för svar! :) hoppas bara på bra besked i mitten av maj att jag får jobba i sommar och börja plugga i höst. Annars vet jag inte vad jag gör, vill inte leva det här livet och det är framförallt inte bra för tösen :(

Jag har varit ensam med tre barn i några år nu och har ca 12-14000 i lön i månaden beroende på hur friska barnen är. Klarar oss ganska bra. Har 400kr/mån i bostadsbidrag så det är inte så mkt men med underhåll och barnbidrag har jag ca 20.000 i månaden. Kan låta mkt men ska ju räcka till huslån, värme, sopor, mat och kläder samt bensin till jobbet och alla aktiviteter. När huset och mat samt bensin är betalt har vi ca 3000 över i månaden och till tre barn är inte det så himla mkt till kläder och aktiviteter osv. Nu i vår har barnen varit mkt sjuka och vi haft 2-3000 mindre i månaden och då försvann pengarna utan att vi kunde handla nåt extra. Klagar inte men kunde haft det bättre. Bara ett par dojjor till 14 årige sonen som har 45 i skor kostar nästan en tusenlapp och slits jättefort.

#6 bra och starkt kämpat! Det är inte så att jag är van att ha överflöd med pengar, har varit olika då jag jobbat som timvik förut… Men just den sitsen som jag är i nu, avskyr att inte veta om man ska klara av månaden eller inte, har alltid gjort det hittills. Allting löser sig så är det ju men ja… Har a-kassa just nu och får jag två bra svar i mitten av maj så blir det förmodligen en stor förändring i mitt och tösens liv.. Hon är bara 1,5 år så detta känns hemskt men varken hon eller jag mår bra av detta..

# 7 jag förstår precis. Även om jag har jobb så oroar jag mig varje månad ändå. Någon månad har jag haft 15-16 tusen och med tre barn och hus är det ganska mkt som behövs men försöker vara positiv. Försöker snåla in och handla p loppis och second hand. Nåt jag är noga med dock är mat. Barnen ska inte behöva vara hungriga och det ska vara bra mat. Man fixar mer än man tror och ja det mesta löser sig men oron finns där ändå och jag tycker det är ett bra tecken. För då vet man att man inte sätter sig i onödiga sitsar man ej skulle kunna ta sig ur, sms lån och dyl. Har man ingen oro skiter man nog i vad som händer med en tänker jag. Tror du och ditt barn kommer fixa det galant men fortsätt oroa dig, det är friskt ;)