Jag skulle inte dra in veckopengen då han inte kan köpa godiset då, vilket kan göra att han stjäl igen. Jag skulle låta honom arbeta av skulden istället.

Jag skulle försöka som #1 säger.

Inte skälla på honom utan bara konstatera att allt man gör har konsekvenser och pengar får man genom att jobba.. så får han arbeta av dem med något extra hemma. vad vet jag, klippa gräset typ, dammsuga huset eller nåt sånt.

Skulle försöka det i alla fall.

Jag skulle försöka som #1 säger.

Inte skälla på honom utan bara konstatera att allt man gör har konsekvenser och pengar får man genom att jobba.. så får han arbeta av dem med något extra hemma. vad vet jag, klippa gräset typ, dammsuga huset eller nåt sånt.

Skulle försöka det i alla fall.

För det första undrar då jag hur mkt grabben får i veckopeng om det inte räcker o han tvingas stjäla?

Att dra in hela veckopengen driver honom att stjäla ännu mer.

Kan man inte ta bort asken med mynt o gömma den nån annastans under en period där han inte får tag i pengarna

Att jobba av skulden ser jag mer som ett staff än o dra in hela veckopengen

Jag vill minnas att vi tidigare låtit honom jobba med trädgårdsskötsel för att betala av skulden också. 

Jag vet inte exakt hur mycket han fått, men det ska räcka till lördagsgodis en gång i veckan och småprylar såsom leksaker mm. Nu är han så stor att han börjat tjata efter dyra datortillbehör (han älskar att spela datorspel) och har i smyg köpt datormusar, spel och tangentbord för insparade och stulna pengar. Jag går inte längre i samma skola som honom men jag vet att han köpt godis efter skolan i princip varje skoldag. Så det är inte så att han får för lite pengar för att ha råd med godis i rimlig mängd, utan det är det att han köper det alldeles för ofta och också tydligen gärna köper mycket och delar med sig till alla i klassen för att få status…

Nej vi kommer inte ta undan asken. En tolvåring ska ha vett nog att veta att man inte ska stjäla utan att man ska behöva anpassa sig efter honom, vi vill kunna känna oss trygga med att ha pengar framme.

Det bästa vore om man kunde på något vis få honom "Busted" och lägga någon musfälla i asken om han stoppar fingrarna i den asken igen.

#5 Skaffa ett jobb åt honom då? Exempelvis dela reklam så han lär sig pengars värde.

"Det bästa vore om man kunde på något vis få honom "Busted" och lägga någon musfälla i asken om han stoppar fingrarna i den asken igen."

Det där hjälper bara er, inte honom.

Ett rejält snack om rätt och fel är nog på sin plats. Era föräldrar/styvföräldrar behöver nog sätta sig ner med honom. En tolvåring ska veta att man inte får stjäla och stjäl han av sina föräldrar/styvföräldrar vet man ju inte vad han kan få för sig att göra härnäst. Kanske ta hjälp av en psykolog som kan gå igenom med de vuxna i er familj hur de bör gå tillväga?

Jag tycker absolut inte att det är en småsak, som bara kan ursäktas eller jobbas av. Att han skulle få för lite pengar i veckopeng är ingen ursäkt! Att det har gått så långt att han stjäl tycker jag är en riktig varningsklocka om att det är dags att agera, innan det är för sent!

#7 Tycker vi redan haft rejäla snack men det bidrar liksom inte till någonting, visst, han sitter med och nickar när man säger något men han lyssnar inte och tar inte till sig det man säger till honom. För det mesta så tittar han inte ens i ögonen på en när man pratar med honom för att han är så feg. 

Precis, han får INTE för lite veckopeng. Och skulle det vara så, då kan han väl säga "Mamma, min veckopeng räcker inte både för godis på lördagar och sparandet för ett nytt dataspel. Finns det något jag kan göra för att tjäna ihop ännu mer pengar?" Då vore det liksom inget problem att låta honom jobba lite hemma med att klippa gräsmattan osv. Det är det att han stjäl och ljuger som är det som gör mig så himla arg! Det är inte ok någonstans. 

Ja, vi får nog hota med att dra in en psykolog i det här. Ett sista rejält snack kan han få, funkar inte det så får han väl träffa en barnpsykolog från BUP som får ta reda på varför han ens gör så här…

En psykolog tycker jag dock inte ska tas till som hot eller straff, utan som en stor hjälp för både honom och er familj. 

Troligtvis finns det något hos din bror som gör att han inte mår riktigt bra. Att han tittar ner under samtalen kan lika gärna bero på att han skäms så mycket över sitt agerande att han inte klarar av att möta någons blick. Att han ändå fortsätter att stjäla trots skammen kan ha att göra med många olika faktorer, t.ex. grupptryck eller dålig självkänsla. 

Jag vet ju inte hur samtalen sett ut hittills men kommande samtal bör nog hållas så icke-dömande och öppna som det bara går så att han vågar öppna upp sig och tala om hur han känner och tänker. Han får inte känna att det lönar sig att hålla tyst för att inte få en värre bestraffning eller för att föräldrarna ändå inte kommer att förstå. Utan han behöver känna att det finns någon där som är genuint intresserad av hur han tänker och känner och som vill hjälpa honom till varje pris. Men självklart också vara tydlig med att det här beteendet att stjäla pengar har ett stopp nu.

VARFÖR stjäl han? Det är det ni måste finna ut. Är han retad/mobbad/står under press och försöker köpa sig "fri" genom att bjussa på godis? Tänk utanför boxen, grabben mår inte bra.

Äter han väldigt mycket godis själv? - har han en störd relation till mat? behövs professionell hjälp där?

Vad driver honom så hårt att han begår brott som han är väl medveten om? Du säger att han undviker ögonkontakt, antagligen skäms han. Att gräla på honom kommer inte att leda någon vart, bara skapa en större klyfta OM han har besvär han inte vågar anförtro sig om.

Tveka inte att ta hjälp utifrån.

Har han vänner? Alltså riktiga, som inte bara kommer för godis?

Har han det svårt i skolan? 

osv, tänk igenom allt noga.

Varför skulle man stjäla för att man får föl lite veckopeng?  Min son är 13, han får ingen veckopeng och han stjäl inte. 

Handlar nog om uppmärksamhet skulle jag vilja påstå.

Är det bara för att köpa godis? Tycker det pekar på ett sockerberoende. Hur äter han/ni i övrigt? Är han smal eller åt rundare hållet?

En sak att testa kunde vara att köpa allt godis han vill ha under en viss period, och på det viset få insikt i hur mycket sånt han äter och få bukt med stöldproblemet.
Är mängderna godis alarmerande (vilket åtminstone jag anser att det är om över 5-10% av dagsbehovet av kalorier kommer från godis), är det sockerberoendet ni måste få bukt med i första hand. Räkna ut hur mycket det är genom att hålla koll på hur mycket kalorier från godis han äter.

Rejäla mål med mättande, sockerfri mat, utan sockerhaltiga/söta drycker, torde hålla hungern och sockerbegäret borta, om det är det som är problemet. Ju mindre socker man får i sig, desto mindre begär efter det har man. En gravt sockerberoende kan dock behöva avstå totalt från allt sött för att hålla sockerdjävulen borta. Då det är lättare sagt än gjort får man hoppas att det inte gått så långt i alla fall att minsta smak av sött får en att falla dit på nytt.

Oberoende vilket det roten till problemet med stölderna och godisätandet är, så är det det som måste åtgärdas i första hand. Då löser sig nog resten också.